Aftonbladet – 1 december 1855, sida 3

Article Image
Det i går omnämnda, af löjtnant Commerell på Weser utförda strecket emot ryssarnes spanmålsoch furageupplag är så tillvida märkligt, som det är det första lyckade försöket att föra en båt öfver Arabatlandtungan in i Ruttna sjön, hvars enda inlopp genom sundet vid Genitschi, som bekant är, hittills varit stängdt för de allierade. I löjtnant Commerells rapport uppgifver han att han utförde saken på det sätt att han med en mate, Lillingston, qvärtermästaren Rickard och 2 matroser under natten skaffade en båt öfver landtungan. Det var omöjligt vid dager, emedan ett ryskt vakthus och en signalstation funnos i grannskapet. Sedan man i båten passerat Ruttna sjön, gingo Commerell, Rickard och en af matroserna i land, under det de båda andra qvarblefvo i båten. Nära en half svensk mil från det ställe der de lemnat båten anträffades de eftersökta förråderna, utgörande 400 tons, och förstördes, men vakten och 20 till 30 beridna kossacker allarmerades. De djerfva äfventyrarne skulle säkert ha blifvit gjorda till fångar, om de ej till slut kommit till ett 200 yards bredt moras, i hvilket visserligen matrosen nedsjönk, men åter upphjelptes af qvar termästaren, ehuru denne sjelf var utmattad och ryssarne på dem riktade sin eld med en distans af blott omkring 60 svenska alnar. De två i båten, hvilka voro försedda med gevär bidrogo också genom sin eld att fria sina kamrater från de närmaste ryssarne. Amiralitetet, som utnämnde den i går omnämnde löjtnant Day på Recruit för hans i Azowska sjön visade bravur till commander. tilldömde qvartermästar Rickard en medalj och 13 punds gratifikation för utmärkt tapperhet. Löjtnant Commerell har helt nyligen erhållit gin grad och blef derföre nu utan. LITTERATUR. De nyaste upptäcktsresor uti trakterna kring Nordpolen, den Franklinska expeditionens hemlighetsfulla försvinnande, försöken till dess tillrättafinnande samt upptäckten at den nordvestliga genomfarten, af dr Carl Brandes, kongl. bibliotekarie i Berlin. Med en karta öfver polartrakterna. Öfversättning med några tillägg. Stockholm 1853. Priset 1 rdr 32 sk. bko. I alla tiders historia gifves svårligen ett mera storartadt företag än kedjan af de expeditioner till de fruktansvärda Nordpolshafven, som tätt och nästan oafbrutet följt på hvarandra, snart i nära tio års tid, för att utforska sir John Franklins öde. Vi behöfya ej erinra våra läsare att denne berömde engelske sjöhjelte för 11 år tillbaka afsändes af engelska amiralitetet med de båda skeppen Erebus oeh Terror, för att söka en genomfart från Baffinsbay till Behringssundet. att sista spåret man upptäckt af dessa fartyg är tre stycken grafvar på Beecheyön, antydande att åtminstone några af Franklins följeslagare på denna strand haft vinterqvarter tills inpå våren 1846, och att expeditionens öde från denna tid, trots de mångfaldigaste och ihärdigaste efterforskningar, är dold i fullkomiigt mörker. Historien om dessa undersökningar, vid hvilka hela samtiden fästat det smärtfullaste intresse, erbjuder i sanning ett drama så storartadt och så förfärligt fängslande, att ingenting annat dermed kan jemföras. En handfull menniskor, icke fullt uppgående till halftannat hundrade, vågar sig under en entusiastisk anförare midt ibland polarhafvens isar, för att lösa ett vetenskapligt problem, den s. k. nordvestpassagens upptäckande; de försvinna spårlöst, tusendens bröst klappa af åratals oro öfver saknade vänner och anhöriga, och en qvinna, sjöveteranens ädla maka, uppfyller den bildade verlden med sin sorg, endast desto djupare och intrycksfullare i samma mån den skiljer sig från svaga sinnens vanmäktiga klagan och väljer till sitt uttryck en serie af de mest hängifna och energiska handlingar. Nu utrustar det gamla England det ena skeppet efter det andra, och tusentals oförskräckta män erbjuda sjelfmant sina tjenster och sina lif för att på de ogästvänligaste kuster och under det mest fasansfulla luftstreck spana efter de förlorade. Men ej blott England, äfven nordamerikanska fristaternas regering utrustar expeditioner, och hela den bildade verlden följer med ängslig uppmärksamhet deras framgångar, deras lidanden, och antecknar tusende drag af hjeltemodiga försakelser och öfvermensklig hängifvenhet. För våra läsare äro namnen Ross, Inglefield, Kellett, Rae, Pim, Kennedy, Belcher, de Haven, Bellot och MClure väl bekanta, och de flesta af dem torde ej utan ett djupt intresse hafva genomgått de omfattande uppsatser vi för två år sedan egnade åt dessa mäns heroiska företag. och de kortare efterrättelser hvarmed vi sedan alltjemt sökt redogöra för hvad af dessa händelser kommit till vår kännedom. Men så mångfaldiga och intrasslade äro dessa upptäcktsfärder, så dunkla och motsägande hafva de strödda uppgifter och rykten varit, som deröfver kommit till allmänhetens kännedom, att en sammanfattning af alla tillförlitliga underrättelser, sammanställda efter n redig och lätt öfverskådlig plan, vär i högsta grad efterlängtad. En sådan öfversigt erbjuder det arbete, hvars titel vi ofvan angifvit. Dess författare har haft de bästa källor till sitt förfogande och har begagnat dem med cen sällsynt flit och skicklighet. Han har på ctt högst förtjenstfullt sätt sammanställt det hufvudsakliga som för vetenskapen blifvit vunnet af de många särskilda nordpolsexpeditionerna, och han har med en sällsynt och intagande enkelhet berättat dessa käcka seglares underbara, mångfaldigt vexlande öden. Detta.arbete, vackert utstyrdt och väl öfversatt samt

1 december 1855, sida 3

Thumbnail