Aftonbladet – 1 december 1855, sida 2

r i Vattenledningsfrågan, Vi låna ur Sv. T. följande redogörelse för sockenstämmonämdens öfverläggning rörande detta ämne förliden onsdag: Kongl. sekreteraren Theorell öppnade öfverläggningen med ett skriftligt anförande, deruti han begärde att nämden först måtte yttra sig om sin egen behörighet. Vattenledning vore icke bland de i allmän lag eller särskilda författningar nämde anläggningar och arbeten, dem kommunen kan förpligtas att bekosta. Öfverståthållareembetet hade också blott frågat stadens invånare, om de ville bekosta en vattenledning. Der kommunen icke ålägges att bekosta något, kan den ej heller genom någon pluralitei ålägga den enskilde att deltaga i en sådan kostnad. Majoriteter kunna ej här tvinga minoriteter. Förevarande förslag rörer icke någon afgift — det enda som sockenstämmoförfattningen känner, såsom liggande inom kommunalmajoriteters behörighet att bevilja — utan en garanti, hvilket författningen icke känner. Företaget vore till sin natur industrielt, en spekulation, emedan afsättning och vinst vore beräknad. Ingen lag kan tvinga en kommunal-ledamot till deltagande i spekulationer; det vore ett förtryck. Hvarken sockenstämmor eller sockenstämmonämd egde således behandla ärendet såsom kommunalärende, i den mening att alla skulle vara bundne af ett majoritetsbeslut. Proposition begärdes på huruvida nämden ansåge sig befogad att behandla frågan. Härom uppstod nu en långvarig debatt, hvarunder kongl. sekret. Theorell flera gånger uppträdde, så väl för att försvara sina satser, som för att gendrifra de skäl, hvilka af många talare mot honom framställdes. — Doktor Carlsson sökte, genom hela frågans gång, från dess första af öfverståthållaren föranledda början, ända till och med församlingarnes nära enhälliga beslut, visa med hvilket intresse hufvudstadens invånare följt denna för dem högst vigtiga sak, NERON TREAN a attnDdsR REN. dra IE TRE TEEN