Aftonbladet – 19 november 1855, sida 2

skall ske är osäkert, men så framt ej Hysslands makt verksamt qväses i den närvarande striden, skall den inträtta lika ofelbart som det faktum att det aldrig varit till något folks fromma att ega Ryssland till sin närmaste granne. Denna i sig sjelf obetydliga sak är äåledes en anledning som, när helst Ryssland nner det lämpligt för sitt ändamål, skall ta det i stånd att äter störa Europas fred, hvaraf måste. klarligen inses det faran af att 1 sland sätta sig i besittning af Vesterkuster, huru: magra de än äro, är lika stor som faran af sjelfva Konstantinopels besittni Och under det Ryssland sålunda framhärdat i att hålla för sig öppet ut gyunande tillfälle till inkräktning, a man väl tvifla. att det på samma gång beredt medlen att deraf begagna sig? Medelst sina militärvägar gefiom Finland, och nom att innesluta Sverge inom ett nät af frukta ste, fästningar, hvikas åskor redan genljudat i sjelfva. Stockholm, har det redan. gitvit en tillräcklig fingervisning om sina syften. Tringande, såsom dessa förhållanden otvifvelaktigt äro, är det mer än man kan vänta sig att de skulle tagas under särskildt betrakunde fredsunderhandlingarne åter upptaas, derest de båda konungarikena, hvilkas intressen de vid första ögonkastet synas mera specielt röra, men som af Ryssland endast betraktas såsom, medel för ett ändamål, då vore i samma position: som för närvarande. Man kan knappt vänta att de somijtagit ingen: del i dagens tunga, ännu i den. ellofte stunden skulle få dela vinsten, och detta står utan tvifvel i strid medhistoriska föregåenden. Norge och Sverge måste allså i och för sitt oberoende och sin okränkbarhet endast stödja sig på en förhoppning, att när farans stund: kommer denna hjelp äfven skall stå till buds. Ingen idlig kan-, emellertid förutse den kedja af händelser som sväfvar öfver framtiden. Det har ej alltid varit och kan omöjligen ej alltid förblifva. fallet, att England: och Frankrike skola vara så väl i stånd att visa sin kraft som i det närvarande kriget. Om Frankrike, 1853 liksom 1848, hade vax rit. skakadt. af. revolutioner, eller om Epgands makt varit upptagen på något annat håll, hvad skulle då hafva varit det. närvarande utseendet af Europa? :Såsory händelsen fogade, valde: ryska czaren ett högst olyckligt ögonblick för sitt angrepp mot Turkiet. Med dennärvarande erfarenheten för ögonen torde: han blifva lyckligare i valet af tidpunkten att måtta dödshugget mot Norge och Svergo, på hvilkas verkliga betydenhet, långt större än intandstaterna Polens och Upgerns, såsom utanverk mot Rysslands eröfringslystnad, det södra och vestra Europas statsmän aldrig, såsom jag tror, varit tillräckligt uppmärksamma. Dessa betraktelser måste leda hvarje patriotisk skandinav till att besinna om ej detta är det rätta ögonblicket att genöm ett hedrande och verksamt deltägande med de allierade i den. gemensamma faran betrygga sin framtid och hämnas framfarna förluster och skymfar.Rysslands pla äro tillräckligt genomskin-liga, ej heller kan det längre betviflas att det u som Norge och Sverge måste slå slaget sitt framtida oberoende. Låt de båda rikena förena sina krafter-raed Englands och Frankrikes segerrika armider och flottor, och nu eller aldrig skall det blifva en möjlighet för dem att befria Finland från dess förhatliga ok och gripa Damoklessvärdet, , som nu sväfvar öfver deras egen politiska tillvaro. Om de förgäta betydelsen af den om-ständighet att czaren, bland sina många titlar kallar sig arfvinge till Norgen, månne väl rys kall förglömma det när det blir ho-nom lägligt att taga arfvet i besittning? Norrman. or TEES EV