Aftonbladet – 10 november 1855, sida 2

alltid stårthenne till buds; hvad en viss matthet i partiets individuella kolorit vidkommer, som helst i-sången gjorde sig märkbar, bör den förmodligen tillskrifvas: ofvannämde olägenhet. I sammanhang dermed :i vilja vi ock erinra fröken W. att ej sakta tempot mot slutet af arian i andra akten m. m., hvilket allt framdeles under lyckligare auspicier troligen skall förbättras. Grefvinnan gafs af mll Ancree, hvars spel ännu och helst i talrolen röjer någon rädsla och osäkerhet. Äfven detta skall, såsom vi hoppas, framdeles försvinna, isynnerhet då mll A. utan tvifvel gjort sig bestämd reda för den hållning och värdighet som tillhöra karakteren, oaktadt dess egånskap af saktmod och fördragsamhet. Sångpartiet utmärkte sig genom en särdeles ren och sann uppfattning, i hvilket hänseende vi nämna de båda arierna som endast sällan förut sjungits med så musikaliskt uttryck, och bland hvilka isynnerhet den sista väckte stort bifall. Endast skulle vi mot slutet af denna aria hafva önskat nigot mera lyftning. Fru Strandberg, som äfven för några år sedan innehade Cherubinos parti, gaf det nu med vida mera smak och sanning; hennes spel har i flera fall vunnit i förfining, hennes säng i känsla. Bland hennes arier hördes isynnerhet den första med bifall; i den andra önska vi ännu ett mjukare portamento och öfverhufvud något mera poesi. Marcellinas rol, som förr med så mycken scenisk talang gifvits af fru Bock, men dock egentligen bör utföras af en sångerska, hade i mamsell Fundin funnit en ganska?god representant. Såsom en lycklig innovation nämna vi den hittills alltid uteslutna vackra arian i sista akten, som nu sjöngs med mycken fördel. Antonios parti, förut gifvet af hr Wennbom, utfördes nu af hr Sandström, som ganska fördelaktigt använde sin vackra bariton, men var allför nykter för sin rol. Mamsell Röske gaf Barbarinas lilla parti ganska tillfredsställande. Hrr Walin, Lundbergh, Strandberg och Uddman fyllde med vanlig förtjenst sina platser. Endast borde hr Lundbergh i sin: aria vid första aktens slut ej föra pagen så långt fram emot rampen, emedan -det hindrar det. stumma spelet emellan honom och Susanna; äfvensom hr Walin ej borde tala det korta recitativ, som förekommer midt under 3:e. aktens final. Ensemblen var rätt vårdad; ett undantag härifrån gör terzetten i andra akten, emedan dentages för fort. I den meningsskiljaktighet,-som rörande brefduons tempo yppade sig mellan sångerskorna och orkestern, måste vi deremot förklara oss för sistnämnde part, hvilken-tyckes önska ett fortare tempo. ÖSTERSJÖN. Engelska ångfregatten Falcon, som i går eftermiddag kl. 3, 30 ankom till Furusund, har jemte franska ångkorvetten Pelican, som