Aftonbladet – 7 november 1855, sida 3

Flera gånger tyckte jag att en karl, insvept i en kappa, förföljde oss; men som vid den årstiden alla karlar i Rom svepa in sig i sina kappor, fäste jag ej särdeles uppmärksamhet dervid. Man hade sagt mig att jag var vacker, och som denne man (jag förmodade att det alltid var densamme) ställde sig ibland i skuggan, midt emot någon rikt upplyst bod, för att se mig gå förbi, trodde jag det vara någon nyfiken, som tyckte om att betrakta mig, och brydde mig ej mer derom; Slutligen hade vi kommit till dagen före den som var utsatt för mitt bröllop. Allt var färdigt... På aftonen giek jag ut med min tant för att köpa band, som fattades. Då vi kommo in i den mörka gången, som förde till vårt hus, kände jag en häftig stöt och i detsamma en grym smärta i bröstet: Båda undertecknade Carlino! ropade en röst... Våldsverkaren flydde, i det hån stötte omkull min tant... Jag hade af Monteggiano erhållit det dolkeller knifstygn hvaraf ärret är här,,. Min tant uppgaf sådana rop, att tjugo personer i: qvarteret skyndade: dit... Vid åsynen af detta nidingsdåd, började man åt alla håll förfölja bofven... men säkert hade han på förhand tagit sina försigtighetsmått för att lemna Rom, emedan min slägtinges efterspaningar, hyilka understöddes af kardinalen, voro fruktlösa... Hvad mig beträffar, lades jag afsvimmad på den stackars Gianpietros stora , säng... Der tillbragte jag flera dagar mellan. hf och död, ty lungan hade blifvit träffad, sade läkarne. Ni kan dömma, hvilken uppståndelse det blef i gqvarteret! Alla elaka uttydningar återföllo på hjelten vid min enlevering. Så snart jag var utan fara, tillkännagaf Gianpietro sitt fattade beslut. En morgon, då jag slumrade, kände jag en sträf kyss på min hand v.. det var den första... Iden sista jag fick af min fästman. Samma timma reste han till Sicilien... för att drifva sitt yrke mellan Palermo och Messina... i Rom har ej mer återsett honom l! Då den sköna Ghita hunnit till denna punkt