Aftonbladet – 30 oktober 1855, sida 2

tal år (huru många synes ej riktigt af referatet) och under tiden bestridas af en pastorsadjunkt med afgifterna från församlingen, men boställets inkomster reserveras till den blifvande löneförbättringen, hvarvid församlingen ville till den blifvande grundfonden särskildt erlägga 100 rdr bko om året. Till bevis på denna anhållans billighet och öd för densamma anföras tre föregående ikartade prejudikater, med komministraturerna inom By, Grums och Eds församlingar, hvilka ansökningar alla erhållit domkapitlets i Carlstad förord öch af regeringen bifallits, oaktadt församlingens särskilda bidrag till dessa komministraturers förbättrande vid intetdera tillfället varit så stora som det, hvilket nu erbjudes. När nu förevarande fråga förekom i domkapitlet, afgaf en ledamot, kontraktsprosten lektor Malmstedt, ett yttrande, hvilket tyckes vara så klart och förnuftigt, att ingenting rimligen kan sägas deremot, och ett utdrag deraf förtjenar citeras: Domkapitlet — yttrade hr. Malmstedt — har aldrig varit obenäget att, då församlingar under rimliga vilkor begärt att få bilda särskilta pastorater, afgifva sitt tillstyrkande, ehuru inkomsterna för blifvande pastorer i moderförsamlingarne genom afsöndringen betydligen förminskas. Nu är frågan väckt att betydligt öka en komministers inkomster: det kan då ej vara rätt att afstyrka bifall till det enda vilkor, hvarunder detta ändamål kan vinnas. Enligt min tanka bör domkapitlet icke försämma något tillfälle att medverka till förbättrande af komministrarnes svaga inkomster. Det inträffar ieke ofta, att församlingar vilja väcka fråga härom samt genom årliga tillskott bidraga till ett sådant förbättrande. Jag anser det vara af högsta vigt så välför presterskapet som för församlingarne, att, när förslag i denna väg väekas, de noga granskas och, då de befinnas vara fördelaktiga, understödjas. Väl är det sannt, att af möjliga sökande till den lediga sysslan den, som kan hafva utsigt att erhålla tjenstem, får vänta derpå i 10 år, i händelse han under tiden ej skulle vinna befordran till bättre lägenhet; men denna olägenhet för en obestämd person kan ej uppväga den fördel som otaliga innehafyvare af den förbättrade beställningen i en framtid komma. att åtnjuta. Den förlust, som för den obestämde sökanden kunde uppstå, utgöres endast af skilnaden mellan den inkomst han eger och den behållning han kan få af den oförbättrade sysslan, sedan alla nya utgifter blifvit afdragna. Denna förlust kam ji de flekta fall ieke Yara stor, och i detta fall anser jag den vara ingen. Jeg är således fullt öfvertygad deröm, att de möjliga sökande, som komma på förslages till ifrågavarande komministratur, icke skola ogerna se, det sysslans inkomster så betydligem förbättras, som det väekta förslaget åsyfiar.s Hvad: skulle man väl 4tro kunna: anföras emot dessa enkla och talande skäl? Se här hvad man derom inhemtar af en värd ledamots, hrilektorn Frykholms, yttrande: Att om församlingarne ville förbättra sysslan helt och hållet på sin egen bekostnad, hade Han (naturligtvis !): ingenting deremot, men .att det icke borde ske till mehn för stiftets obefordrade presterskap, som med skäl kunde anse sin ansökningsrätt förnärmad, om sysslan för,klarades: vakant 10 års, och häruti instämde de öfrige ledamöterna, med undantag af Ir Malmstedt. Christinehamns Allehanda tror sig äfven veta, att de öfrige vägrat låta hr Malmstedts yttrande få medfölja såsöm reservation. : Här ser man således ett nytt bevis på att hrr capitulares betrakta prestsysslorna icke såsom hufvudsakligen existerande för församlingarnes skull, med rätt och förbindelse att dermed vidtaga : de förfoganden som för det framtida . gemensamma bästa kunna vara af nöden, utan såsom helt enkelt utgörande en egendom tillhörande kasten, och den ingen annan må nässja sig att vidröra. Är icke det en smula katolskt? Vifråga blott, men erirra tillika, att om embetsmannahierarkien i allmänhet finge lof att framkomma med så oförskämda privilegiianspråk, som de högmögende fäderna i Carlstad Ådagalagt, så skulle-snart allt framskridande inom förvaltningen vara stängdt. För det allmänna är det emellertid rätt nyttigt att sådana der utgjutelser af en egennyttig kastandas-innersta tankar emellanåt få gifva sig luft genom fårakläderna. Vid begäran i poliskammaren att få lösa protokoll i vissa mål, har man fått till svar: när det: blir justeradt; och på fråga vid hvad tid detta kunde påräknas: det vet jag icke När samma anhållan i samma mål ett par månader derefter blifvit förnyad, har samma svar äfven då erhållits. Det synes, som om poliskammaren skulle anse sig ega rätt att godtyckligt uppskjuta med vissa måls afgörande, ja, med sjelfva undersökningens fullständigande. Lyckligtvis eger icke polismyndigheten denna makt sig tillförsäkrad, hvarken i lag, instruktion eller särskild författning, och man borde kunna hoppas att dess öfverordnade snart skola förständiga den att upphöra med det betänkliga oskicket, då publiciteten påpekar detsamma, och hvarkenjföfverståthållare, justitive kansler eller justitieminister förblifva i okunnighet derom. Saken har nemligen en alltför allvarsam sida, i fall det visar sig att detta oskick öfvergått till princip, blifvit en integrerande del af det så kallade polissystemet, för att man skulle kunna anse den såsom en följd af blott slarf eller tillfällig försummelse. Om domstolen egde makt att godtyckligt I 2071 1 1.017. 9 Lo L or. ee ket) on