Aftonbladet – 30 oktober 1855, sida 2

sedan han-skapat menniskan, måste tagit af den förkastade öfverblifna jorden och deraf skapat lakejernas och pringarnes själar. Sådan var den man som nu styrde Frankrikes -öden. Law fann honom 1 det största bryderi öfver finansernas olyckliga ställning. Han hade redan bråkat med myntningen, i det han infordrat allt nationens mynt, preglat om och åter låtit det gå ut i allmänna rörelsen, med en antagen förhöjning af en femtedel af dess ursprungliga värde, och bedrog, således nationen på tjugo procent af dess kapital; Det var sålunda föga troligt, att han skulle visa någon samvetsgrannhet i väljandet af de medel som skulle kunna draga honom ur svårigheterna af de financiella oredorna; man hade till och med förmått honom att lyssna till det grymma förslaget om en national-bankrutt. Under dessa omständigheter framvisade Law utan fruktan sin plan om en bank, som skulle afbetala nationens skuld, öka inkomsterna och på samma gång minska skatterna. Nedanstående uppgifves såsom teorien för det system hvilket han till prinsen rekommenderade. Bankirens. och köpmannens kredit tiodubblar hans kapital; det vill säga; den, som har ett kapital på hundratusen livres, kan, om hän eger tillräcklig kredit, utsträcka sina företag till beloppet af en million och drager således inkomster af tio gånger större kapital än han eger... På samma sätt skulle en. stat, som kunde i en bank samla allt det gångbara myntet inom riket, deraf hafva samma fördelar som -om dess kapital blifvit tiodubladt. Allt klingande mynt skulle indragas i vanken, ej såsom lån eller genom uppbörd, tån såsom deposition. Detta kan tillvägaoringas på många sätt, antingen genom att ngifva förtroende eller utöfva sin myndighet. Det ena af dessa, sade han, har redan blifvit pegagnadt. Hvarje gång en stat gör en omnyntning blifver den för ögonblicket nederaget för alla de statens undersåter tillhöriga. ntordrade penningarne. ; Hans bank skulle wstadkomma detsamma, det vill säga, den