Aftonbladet – 27 oktober 1855, sida 3

ne, hvilkethr Dahlgren i förstone påstod att det ie jorde. Svenne anmärkningar mot referatet äro likvisst af red. gjorda; de inverka visserligen icke på det omdönmie tom allmänheten Sannolikt redan fällt öfver mälets behandling; men böra dock förklaras, enär säådant är ganska Iätt. : Den ena anmärksingen består dernti, att red. icke ovti bhandlingsroe kunnat få reda på den i referatet emförmäldta, af drängen Lindgren till Erlinghundra häradsrätt mot landthandlarden Johansson iostämda sak, hvari Lindgren yrkat ansvar å Johansson för äreröriga beskyllnipgar, och hvilken rättegång, enligt referentens förmodan, gifvit första anlednisgen till det sodprImera mot Lindgren anhävgiggjurda hötappsmälet. Att spär till dennx episod i förföljelse-serien mot Lindgren, icke finnes uti de handlingar som blifvit sed. tillställda, förklaras helt enkelt derigenom att hr Dahlgren haft den fintligheten, om man så vill kalla det; ott icke tillställa redaktionen handlingarne i fullständigt skick. De vid Erlinghundra häradsräit förda p-otokollerna i Lindgrens -mäl mot Johansson äro vemligen icke till red. öfverlemnade; de voro dock bilagda Lindgrens besvärsskrift till hofrätten och finnas vid okten att tillgå. d Referenten lemaar derhän om hr D:s förfarande I detta afseende är särdeles grannlaga. Den andra anmärkningen består dernti uttreferensen oriktigt uppgifvit, det hoirätten har supphäfte utslaget met Livdgren, enär nämde utslag allenast bbfvit ,undanröjdts. Erkännande skiljaktigheten i vitryck, måste man dock ifrågasktia om någon egenttg skilnad bär förefinnes emellan åtgärden att upphäfvar eller swndarrödjar utslaget? Författaren Ull det i n:o 221 intagna referatet.