Aftonbladet – 27 oktober 1855, sida 3

ryktbara magasin; ingen anländer till London och stiger ut på jernbansgården utan att öfverhopas med en skur af broschyrer, hvari dessa. Israels barns artiklar pina på vers och å prosa. Moses et son hafva visserligen ej anit till samma höjd som pillerhandlaren, men de anväfida dock 125 000 rdr bko på annonser om året. Macassarolja för hårets underhållande kostar lika mycket i annonser; doktor Jonghs.torsklefverolja äfvenledes lika mycket. En köpman; som säljer sängar och tillbehör, Heal; annonserar för 75,000 rdr bko. Skräddaren Nicholls, som har en sålysande lökal vid Regenstreet, annonserar likaledes för 60,000 rdr bko. Ett af de. vackraste tillkännsgifvanden, som vi sett af denneskräddare, är det: han. lät göra vidhertigens af Wellington begrafning. Han hade i sin 10kal uppfört ett sorgkapell, midt i hvilket befanns en maunnequin klädd i paletot, med en iten hatt, ett par. epåletter och värjs; ofvanör stod denna inskrift: Paletot verkligen brukad at-bhans: höghet hertigen. af Wellington och förfärdigad af Nickollss. Kapellet var praktfullt ekläreradt. Det är nat :ligt att annonserna böra vara nyttiga för de industriidkare som betala dem, emedan de, i stället att aftaga, tvä.tom ständigt ökas. Men om man betänker hvilken mängd: piller menskligheten måste konsumera endast för att betäcka annonsernas kostnad, 369,000 rdr bko, så häpnar man verkligen. eh hvad äro alla kontinentens och Frankries degar, pomador och salvor emot denna enorma pillertillverkning. Vi hafva sett att T:1mes nästan hade monopol på annonser; vi hefva tillika sett att denna sörmånsi vissa fall blef för Times skadlig då Jen tvang tidningen att utvidga sig utom fördelaktiga gränser. Men den stora tidningen är nödsakad att lika väl vidkännas olägenheterna som fördelarne af sin utvidgning, och vid sluträkningen tro vi att den kan afstå från att beklaga sig. Vi känna ej verkliga bsloppet af annonsinkomsterna, men den enselske författaren gifver en tablå som går till sista månaderna af år 1845, då jernvägsvurmen stod i sitt flor, och vi finna deraf att t. ex. endsst under Oktober månad Times erhöll för annonser: Under första veckan . . 6,38 liv. 14 sh. andra veckan . . 6,543 17 tredje veckan . . 6,687 4 och under fjerde veckan 6,025 14 På en mänad 25,575 iv. 9 sb. eller i svenskt mynt nära 440,000 rdr bko. Detta tillopp af annonser var visserligen exceptionelt och berodde på jernvägsfebern; men om man betänker ::t vid denna tid Times hade mindre än 25,0.4 abonnenter och för närvarande 60,000, och att dess format sedan den tiden betydligt förökats, så kan man göra sig en id om hvad tidningen nu bör hafva i annonsinkomst. En besynnerlig egenhet, som bevisar huru mycket annonspubliciteten är skild från journalismen, d. v. sg. från tidningarnes opinion och anda, är den att Times vid den tiden stod i den häftigaste opposition emot jernvägsföretagen och öppnat en regelmessig strid emot den industri som för tillfället riktade dess spalter. Men Times hade en ofantlig cirkulation och det var hufvudsaken för annonsörerna. Men vet att de engelska tidningarnes distribution icke är ordnad på samma sätt som kontinentens. I England finnas inga ständiga prenumeranter ; tidningarne säljas nummervis och bringas ut bland allmänheten genom kommissionärer som göra sina beställningar i mån af efterfrågan. De engelska tidningarnes upplagor stiga och falla säledes, och tilldragelserna verka på dem som väderleken på termometern. Sålunda hade Times 1843 i medeltal 23,000 exemplars upplaga; den 28 Jan. 1846, då Robert Peel framställde förslaget till spanmålslagarnes förändring, steg den i ett tag till 51,000, men återgick sedan till sin förra höjd. Den började år 1848 med 29,000, och dagen efter Februarirevolutionen steg den till 43,000; den började 1852 med 36,000, och den 19 November då hertigen af Wellington dog steg den till 69,000. För närvarande, under kriget med Ryssland, är den och håller sig vid 60,000. Sådan cirkulation som Times har ingen engelsk tidning utom veckotidningen Illustrated News som för närvarande utgifves i 170,000 exemplar. Andra veckotidningar, såsom Spectator, Examiner och Leader, hafva ganska stort politiskt inflytande, men äro långt ifrån att hinna samma spridning. Man försökte en tid att begagna illustrerade annonser, men de ökade sig till den grad att utryrome snart fattades; man finner ej i de engelska tidningarne dessa annonser, som inkräkta hela sidor och hvilka vi ofta träffa i franska och andra blad. Den engelska annonsen är helt och hållet demokratiserad, och alla intresen, stora och små, visa sig der jemiika. (Insändt.) Ytterligare om Långhundra-målet. Sedan v. häradshöfdi C. Dahlgren, enlij RS RE FASAN ARR A do mn od