Aftonbladet – 25 oktober 1855, sida 2

af hvilka7man klart skulle kuuna skönja det egentliga syftemålet med flottexpeditionen. Att den icke uteslutands afsett iatsgandet af Kinburn, det kan man taza för temligen afgjordt. Då man emellertid ieke känner antalet at da isedtruppar som eskadern förer ombord, så är det omöjligt att sluta aig till de föreståorde operationerna. Man känser icke haller storleken af den truppstyrka öfver hvilken Ryssland för ögonblicket kan disponera mellan Nikolajew och Perskop, för att skydda kommunikationslisien med Krim.. De detaschameater, som blifvit afsända till Odessa, kunna icke så snart vända tillbaka. Det mycket omtalade rFfeservligret vid Nikolsjew torde hufvudsakligen bestå af lamdtvärn. Emellertid skulle det fråa da allisrades sida visserligen behöfvas en icke obetydlig truppstyrka, om da vilja icke biott demonstrera mot de ryska kommumikatioaslinierza, utan definitift afekära dem. I alla händelser ha de rsdanr u:i Kinburn fått en ny fast plats uti ryska K:imarmess reträttväg, och hvilken väl lärmper sig till utgångspuakt för operationer mot Uher.on och Pereckop. Änzsu den 15 Ostober befann sig kejsar Alexander uti Nikolsjew. Från den allierade armen vid öfre Belbek har man inga utförligare underrättelser. Li xaså saknar man fonu någon officiel eller ansan tillförlitlig upsgift om den definitiva bestämmelse geners! Viviazs engelsk-turkiska sontiagent erhållit. . DANMARK. En ny minister för helstatens inrikesanvgelägenheter har blifvit upprättad, och konsojprezideaten Bang hor erhållit dsnea portfölj. Departementadirektora Dahl har blifvit ut mad till understatssekretsrare för denna minister. Kölnische Zeitung meddelar en resumå af det memorandum angående Suzdska tullen, hvi!ket danska kabinettet låtit afgå till alla deruti intresserade regeringar. Detta memorandum har afseende på den sedan längre tid tillbaka emot sundska tullen riktade agitation, som icke i räkningen upptager de å danska sidan till lättnad för skeppsfarten underhållaa inrättningar. Uzder den siste aflidne konungen hade till följd af underhandlingar emellax Danmark, England och Sverge en revision af tariffen blifvit tillvägabragt, och ett slags stilleståad i agitationen inträdt. Christia ; VIII bade ännu flera förändringar i sigte, men förhindrades i utförkadet genom kriget med hertigdömena och detta krigs följder. Derpå utbröt det orisntaliska kriget. Att Danmark valt just detta ögonblick för sia förklaring, har varit en följd af tvingande omständigheter. Geaom en not af den 14 April datta år har amerikanske gesandten uppsagt konventionen af den 26 April 1826, den enda, hvaruti tullen med afseende på Amerika omförmäles. Amerika har derjemte förklarat, att dess ändamål med uppsägningen vore att öfverbufvud befria amerikanska skepp från tuljen (hvilket efter den danska uppfattningen cke i och för sig följer af uppsägningen). Detta har för Danmark bildat en ny sakernas ställning och låtit de förra iderma visa sig problematiska. Danmark önskar en revision af tulltariffen, Me. hvarken Amerika eller andra stater skulle åtaöja sig härmed. Det skjuter sålunda revisionen åt sidan, utan att relt och hållst uppgifva densamma. Memoandum utgår ifrån den förutsättningen, att de andra regeringarne icke anse revisionen egnad att undvika konflikter, och att de skulle nbjuda Danmark att afgifva andra försl ger. Men man yrkar en definitiv uppgörelse, som åter tullen upphöra, utan att kränka danska kronans rättigheter. Kapitalisering erojuder ig derföre sågom det lämpligaste medel. Ett räsentligt vilkor består deruti, att angelägeneten icke betraktas sårom en handelseller oenningesak, utan såsom en politisk. I deta vänseende erinrar skriften om sundstullsrättens Nistoria, om den rol som tullen spelat i den uropeiska nordens politik, och gifver att förtå, det en sådan uppfattning af underbandingen skulle gifva denna sin tillbörliga, uppvöjda karakter. Den i depeschen uttryckta ;nskan att underhandlingarne skulle öppnas Nov. månad i Köpenhamn, upprepas här och motiveras. Uian att vilja gä besluten i örväg, vill Danmark autyda den basis, hvars ntagaade ställer de respektive staternas bilragsqvat i förhållande ti!l deras azdel i den ull, som upptages af deras skeppsfart och andel. Sundsafgifterna upptagas dels af keppen dels af lasterna. De sednare äro de gentliga sundsafgifierna, under det de förra nera utgöra en afgift för fyrbåkar o. s. v. örr hade man hyllat den åsigt att såsom teslutande grund för kapitaliseringen astaga ationaliteten hos de skepp som passera geos Sundet. Men detta vore ingenting minre än rättvist, enär antalet af de skepp, som llhöra en nation och passera Sundet, förinen del representerar den qvot, hvarmed denna atiom bidrager till tullen, som isynnerhet pptages af varor. Det vore sålunda enligare ned det verkligare sakförhållandet, om till rund för fördelningen antoges mängden af e varor, som passerat Sundet och Bältet. lan kunde t. ex. komma öfverens om att de espektive staterna, Danmark inbegripet, bi-: raga i förhållande till mängden af de varor, : vilka exporteras från deras hamnar och inöras i Östersjön, genom Sundet eller som på! mma väg utföras ur Östersjön för att im-: orteras i sina hamnar och vice versa. I: et man kombinerade denza basis med skepens nationalitet, skulle man närma sig en ittvis lösning. Till detta memorandum äro renne statistiska öfversigter bifogade. Den! a Innah2llar halannet af dan tull sam nn.