afskedad kapten och vid ifrågavarande tid kavaljer hos den lättfärdiga prinsessan de. Carignan, som höll spelklubb i sitt eget palats. Det är högst troligt att spelpassionen fört dessa båda unga män tillsammans, och att det var deras förluster som bragt dem till så förtviflade beslut; säkert är emellertid, att hela Paris en dag öfverraskades med underrättelsen om det mord de påstodos hafva begått. Hvad som gjorde brottet ännu anmärkningsvärdare, var att det tycktes stå i ett slags sammanhang med den stora Missisippi-planen, vid denna tid en källa till all möjlig förskräckelse och oro. En jude, som förde en vidlyftig handel med de Lawska bankaktierna, grundade på Missisippiplanen, var offret. Historien om hans mord förtäljes olika. De mörkaste berättelserna säga, att juden af dessa unga män bief inlockad på en illa ansedd källare, under förevändning att uppgöra handel med honom om aktier, hvaraf han hade på sig till ett belopp af trebundratusen guinger. Lestarg höll vakt på på trappan. Grefven och de Mille inträdde med juden i ett enskildt rum. Efter en liten stund hördes rop och oväsen derinne. En uppassare gick förbi dörren, tittade in och såg juden ligga vältrande i sitt blod; förskräckt stängde han dörren åter, vred om nyckeln tvenne gånger och gjorde alarm i huset. Lestang rnsade ned för trappan, ilade hem till sitt. hotell, medtog hvad han egde af värde och rymde ur landet. Grefven och de Mille försökte fly genom fönstret, men blefvo båda gripna och fängslade. En omständighet, som vid denna tid inträffar i grefvens historia, tycks utmärka honom såsom riktigt af ödet förföljd. Hans mor och hans bror, prinsen van Horu, hade någon tid förut i Baussigny fått underrättelse om det utsväfvande lif grefven förde i Paris