Aftonbladet – 20 oktober 1855, sida 2

alltså 0,07 rdr, d. v. s. 7 hundradedels riksdaler (elier 7 öre), o. 8. V. Med 1 procent förstås 1 hundradel. Såiedes är klart, att för att kunna veta huru myc ket i procent (194 såsom det för korthetens skull tecknas) utgör af t. ex. 1265 rdr, behötvor man endast, såsom ofvanför sades, genom ett decimalkomma afskilja de två sista siffrorna. Man får då: 12,65 eller 12 rår 65 öre, hvilket alltså utgör 194 af 1265 rdr. Ville man veta t. ex. 5 4 af samma summa, behöfver man blott helt simpelt multiplicera 12,63 med talet 5. Detta gör 63,25 rdr, hvilket således utgör 5 4 af 1265 rdr. Hade man i stället velat veta huru mycket t. ex. 3, eller 4, eller 6 procent af samma summa gör, hade man bort multiplicera talet 12,65 med 3 eller 4 eller 6. Man behöfver således blott verkställa en enkel multiplicering, för att få veta hvilken (hel) proc. som helst af ett helt tal. Ännu ett exempel: 6 4 af 325 rdr, huru mycket utgör det? 19 utgör... 3,25, 694 således 6 gånger 3,25, hvilket gör 19,30, eller 19 rdr 50 öre. Den enkla regeln för beräkning enligt nya myntsystemet, af den ränta hvarom hittills varit fråga, är alltså: att man först skaffar sig 14 genom att afskilja två siffror från höger, och derefter multiplicerar det erhållna talet med den procent man söker. Den stora lätthet, hvarmed här procenten af hvilket helt tal som helst blifvit beräknad, bärleder sig uppenbart af den stora lätthet hvarmed 194 finnes, ej blott uttryckt i riksdaler, utan äfven i den mindre myntsorten, nemligen derigenom att man blott anbringar ett comma, då siffrorna till venster utgö a riksdaler, de till höger öre. En procent af t. ex. 345 rdr är alltså 3,45 eller 3 rår 45 öre. Enligt den ännu gällande mynträkningen visste man väl att 14 af nämnde summa gör 3 hela och 45 hundradels riksdaler, men hutu mycket dessa 349, rdr göra i de mindre myntsorterna, skillingar och runstycken, är ej genast klart, uten erfordrar en särskild uträkning. Vid öre(eller hundradelnings-) räkningen har man deremot med ens gifna både den större och mindre myntsorten. Hittills har det endast varit fråga om att finna en viss proc. af hela riksdalerstal, men med iakttagande af det förut sagda kan man lika lätt finna procenten af ctt kapital som består både af öre och riksdaler. Vore det t. ex. fråga om att finna 14 af 345 rdr och 25 öre eller 345,25, behöfver man endast, såsom förut är sagdt, först afskilja de två sista siffrorna af det hela talet. Man erhåller då 3,45,25 — hvarmed menas 3 rdr 45 hela och 25 hundradels öre. Siffrorna i första kolummen utmärka alltså, så:om förut, riksdaler, i den andra, också såsom förut, öre, nemligen hela öre, men de i tredje kolumnen utmärka hundradels öre. Vill man sedan erhålla t. ex. 44 af den uppgifna summan, multiplicerar man blott den erhållna i 4 med talet 4, då man får 13,81,00 eller 31,81, d. v. s. 31 rdr 81 öre. 594 af samma tal utgör 17,66,25, eller — om man bortskastar hvad som är mindre än ett halft öre — 17 rdr 66 öre O. 8. V. Det nu anförda är säkerligen för de fleste af våra läsare välbekanta saker, och det bar ej heller varit vår mening att framställa något nytt, utan blott att med anledning af de ofvan citerade arbetena erinra om hvilken lättnad det nya myntsystemet (hundratalssystemet) medför vid vanlig ränteoch provisionsberäkning. Det ör visserligen sannt, att man icke vid alla förekommande fall hbjelper sig lika lätt, som vid de nu anförda; och isynnerhet gäller detta, då tiden vid ränteberökning icke är hela år, eller procenten icke hela tal; vid sådana tillfällen kan det vara beqvämt nog att ha till hands en s. k. lathund, hvilken således icke blir helt och hållet öfverfödig, derför att skillingoch runstycksräkningen bortlägges. Deremot kunna icke derefter de gamla laihundarne längre med fördel begagnas, och en ny generation af sådana har också redan börjat se dagen, zåsom läsaren finner af ofvan anförda titlar på arbeten i dea vägen. I plan och uppställning skilja dessa sig något från hvarandra, men för öfrigt kunna de med ungefär lika mycken fördel användas båda. Uppställningen af hr Götreks tabeller är ganska sinnrik, oeh de i bokens slut meddelade uppiysningarne rörande deras användande enkla och tydliga. Måhända äro hr Kallstenii tabeller något mera tidsbesparande genom den större utförlighet hvarmed de äro uppställda. För öfrigt vilja vi icke gifva någotdera arbetet ett egentligt företräde framför det andra; båda äro, som sagdt, ganska användbara.