Aftonbladet – 19 oktober 1855, sida 2

— I Norrländska Korrespondenten, läses följande insända reflexioner om orimligheten af förslag till regala pastorater, sålänge extra ansökningsrätt är medgifven: Otaliga gånger har man frågat: hvartill tjena förslag, profning och val till regala pastorater? Har icke erfarenheten förnyade gånger visat att vid ut nämningar, isynnerhet till de stora regala pastoraten, intet afseende göres hvarken på de föreslagnas förtjenster, eller församlingarnas val, ja stundom att den utnämnde varit sina medsökande i alla afseenden underlägsen? Hvarför skall då förslag upprättas, prof afläggas och val hållas? Är icke allt detta ett gyckel, till ingen nytta, men ofta ledande till rätt betydliga depenser genom långa profresor?P — Men, säger man, hvarföre låta presterna på detta sätt drifva med sig? hvarföre låta de sig brukas till gäckar, på hvilkas svikna förhoppningar lycksökare klifva fram till det önskade mälet? Ja, hvarföre? fråga åfven vi. Det synes dock som presterna i Hernösands stift skulle börjat inse det narraktiga uti hela marschen med förslag, profning och val. Till Sunne pastorat, det största i Jemtland, hvars invänare lära hafi den oturen att aldrig i mannaminne fått till pastor den prest, som församlingarne genom valet kallat, hafva, vid nuvarande ledighet, endast tvenne sökande anmält sig, begge, stricte taget, inkompetenta till första klassens pastorat, och vid förnyad ansökningstid har ingen anmält sig till tredje rummets fyllande. Hvad kan vara orsaken härtill? Finns då ingen kompetent, som vill ha detta stora pastorat — ja, finns det icke ens tre inkompetenta, som skulle önska att få det? Vi tro, att den sista utnämnin gen till detta pastorat, för 2 å 3 är sedan, ännu är i alltför friskt minne. Då voro på förslaget tre graduerade skolmän, bland hvilka en af de 5 sökanderna fick så enhällig kallelse, att blott en enda obetydlig röst frångick honom — men till pastor utnämndes i nåder en extra sökande, från annat stift, icke graduerad och alla sina medsökande underlägsen. Sädana utnämningar äro särdeles väl egnade att öppna ögonen äfven på starrblinda, cch skola säkert ganska verksamt bidraga dertill ait redbara prester försaka den tvetydiga hedern att, genom fyllandet af förslag till. de stora pastoraten, li a bruka sig till trappsteg för lycksökare, som antiagen genom väns vänner eller genom kryperi veta att förskaffa sig, vare sig publikaners eller fariseers rekommendation,