Aftonbladet – 16 oktober 1855, sida 2

kostnaden i allmänhet ökades, men dessa prisstegringar blefvo dock icke så betydliga som man först fruktat; och då årsväxten dessutorii-blef skäligen god, samt de mindre bemedlade något inskränkte sina förut vanliga anspråk i afseende å vällefnad och beqvämligheter, förgiek vintern utan att någon allmän nöd, som fienden sä gerna önskat framkalla, afhördes. Utan högst menligt inflytande hafva deck de fientliga härjningarne icke varit på dem, som genom desamma omedelbarligen skadades, eller handlanderne, af hvilka några råkat i obestånd och nödgats afträda sin egendom till borgenärernas förnöjande.s ij RYSSLAND. Till S:t Petersburgische Handels-Zeitungs skrifves fråm Lybeck: Oaktadt omöjligheten att sjöledes från ryska-hamnar-erhålla ryska handelsvaror till Lybeck; komma likväl; såsom bekant är, stora qvantiteter af desamma landvägen öfver Königsberg och Memel, likasom äfven å andra sidam många utländska varor öfver dessa hamnar gå till Ryssland. Förbiadelsen emellan Liibeck och nämnde preussiska hamnar begörjes af ångbåtar och ett ansenligt antal segelfartyg, hvilka vanligtvis gå och komma med full last. De ryska produkter, hvilka ankomma till Lybeck, qvarstanna dels bär till försäljning, dels-gå de till utlandet. Men det som deraf går till EngJard, Frankrike och Holland, är obetydligt amot de minga utskeppningar, hvilka göras dit ifrån dessa båda preussiska hamnar, hvilket lätt visar sig af de officiella skeppsnotiserna. Utförseln af finska produkter är betydlig; här äro t. ex. i dstta ögonblick 16,000 tunnor tjära upplagda. Så snart de fientliga fartygen lemna Östersjöa, komma utan tvifvel direkta försändniagar till Finland, ;Riga och Reval att ega rum, förutsatt att vinterm ej för tidigt inträffar. Rörande öppaandet af fakulteten för oriehtaliska språken vid universitetet i Petersburg meddelar St. Petersburger Zeitung (ryska vetenskapsakademiens organ) följande underrättelser: l ingen enda auropeisk stat är: studior uf origntona språk, dess historia och Ioliadisätt, af öm så ntor vigt i mänga afesenden som i Rysslaad. Dei oafbrutaa pelitiska och kommörsielia baröringen med Asien bar längesedan fästat rageringens oppmärksamhet på nädvändigheten att hafva embetsmän, hvilka äre kunmiga i de orientaliska språken, och hargifrit anledning -till. att-införa undervisningen i nämde språk vidvåra lärenetalter. -Sälunda, hafva lärostolar i de orientaliske språken blifvit inrättade vid mägra uni versiteter och lycbar; tf) ox: i Kasan, Ohårkoff, Odosfå; Moskva, S:t Petersburg, ovh abdertissingön vid deeamrma lar haff mör eller mindre gvda fesultäter. Ett Imfvodbinder her likväl bristen på äböråre varit. Så inskränkte sig förelisningarno i dö orientaliska spräken under det förflataa året i Ryssland, till universiteterna i S:t Petersburg ech Kasan, Rieholienska lyesum i-Odemsa ech gymnasierna i de begge nistNämde städerna. Kr a 1 ministeras för folkupplysningen framställsing derom följde en vikas af H.: M. Kejsar NikolaisI den 22 Okt. 1854, af följande höfvudsakliga innehåll: Då studinm af de orientaliska fpriken bättre böfördras om det koncantreras i S:t Petersburg, det flera Tetesskapliga bjelpmedel för denna emfattande lärdororgren förafisnas än på.andra orter i riket, anbefalles at; den närvarande afdelningen för orientaliska språk vid universitetet i S:t-Petersburg förvandlas till on särskild fakoltet med lårestolar för följande språk: 1) atabiska, 2) persiska, 3) turkisk-tatariska, 4)monroliska och kälmuckiaka, 5) kiföviska, 6) höbrkiska, 7) armenirka, 8) grutiniska ech 9V mandsekuöpråköt. Tvenne adjunkter understödja professeterna i arabiskan, turkisk-tatariskan och kalmnekiskan, echtränne lakterer anstElia praktiska öfnibgar med Iärjubgärne. Utom stipendiater, ega äfven studsrände på egen bekostnad tillträde til. fakulieten. För stipsndiåterne blir korsen från fyra är förlängd till fem. . Förellsningarna. .i da erientaliska språken vid universitsie; i Kasan, Ricbelieuska lyceum och de två gymnasierna komma att upphöra. Öppnandet af fekulteten för de orientaliska språken vid universitetet i S:t Patårsburgoförsiggiek lördagen den 27 Aug. (8 Sept.) KI. 12 middagen församlade sig i bnivervitetets stora säl ministern för fölkupplysningen, seheimerädet O. S. Noroff; ministöradjomten, verkl. staterådet furst P. A. Wiasemski, kuratorn för Pelierburgska läroområdet, geheimsrädet M. R. Mussin-Posehkin, universitetets rektor .och dekanar, professorerno vid den orientaliska fakulteten och några vetenekapens vänner. Efter hållen. bön.upplåste universitetets rektor, verkl. statsrådet Pletneff den ofrannämde ukasen. Derefter höll professorn i mongolisk-kalmuekiska litteraturen, Popoff, ett tal om den historiska gäcgen af vundsrvisningen i de orien tatiska språken i Ryssland. Slutligen upplästeden nya fakultetens dekanus, professorn i persiska littera turen, Mirsa Alexander Karern-Bek, ett tal om de orientaliska fakultetens betydelse; som ähördes me myeken uppmärksamhet, ty talarens auktöritet är ak tad af hela verldån. En öfversigt af föreläsnipgarne vid fakulteten un der akademiska äret 1855—56 utdelades vid högtid: ligbetsn, och darur inhemtas att fakulteten sönder faller i 5 afdelningar. Lärarne äre följande: Mirsi Alexander Kasam-Bek, professor i persiska litteratu. ren; Anton Muchlinski, prof. i durkiska litteraturen Seheich-Mubsmmed-Ajsd-Tan!awi; prof. i arabis litteraturen; Ilja Berasin, e. e. prof. i turkiska språj ken; Michail Nawrezki, adjunkt i arabiska språket Nikolai Sonim, lektor i persiska språket; JIbn-Jamin Amineff, lärare i orientalisk kalligrafi; Alexander Pi poff, prof. i mengolisk-kzImuckiska litteraturen; Co stadtin Galstunski, adjunkt i kalmuekiska språke Wasili Wasilioff, professor i kiwesiska och riska listeratoren; Daniel Chwolsan, e. o. professer babräiska spräket; Nikita Bergajeff, adjunkt i niska språket; David Tsebubinoff, adjunkt i grus ska språket; Lasar Budagoff, adjunkt i tataris språket. Af desna förteckning synes att det är ingom faku tet mer, utam snaräre ett universitet, en akademifi de oridntaliska språken. Med ett sådant antal lärar af hvilka fkstan alla rest i Orienten och fala öfiö) taliska språk, med ett orientaliskt bibliotek som blil vit bildadt genom föreningen af de tvA rika vnivej sitetsbiblietekerna i S:t Petersburg osh Kasanp, k man nösten förätspå attiden au grundade fakulte skall blifra vorldsbsrömd, Utdrag ur ett bref från Cali