Aftonbladet – 15 oktober 1855, sida 3

försvarsverk med framgång; — våra batteriers kraftiga eld och Skarpskyttarnes säkra skoit förhindra fiendens arbeten: — tm: m. m: m., har man under elfva månaders tid fått läsa i de ryska telegrafunderrättelserna. Ja, t. o. m. den 7 Septembar 1855 —— dägen ionen allt Öfverlemnades åt lågoria och fietden läser man från don framgångsrike Gortschakoff en telegrafrapport, så lydande: vi reparera våra verk med framgånkg. ;Men icke nog härmed: ban rapporterar om utomordentlig framgång,dan 9 8. m., det vill säga sadan staden, fåstningsverken på södrö sidan, doöekorna, flottan m. råPm mäss öfverlemna:s åt Ikgorna, dels eförstördt öfvergifvitt ål de sllierade. — Läsaren häpnar öfver en Så böständig framgång hos ryssarne, då han finner fakta vara dem så egynnsamma, och har svårt att begripa rätta sammanhanget. Huru skall man förklara t. ex. kejsar Alexanders dagordres den 11 Sept., der han lofordar Sebastopols-hjeltemodiga försvarare, ehuru deras tapperhet icke krönts med föll framgång,? Enligt vanligt spräkbrak betyder: icke full framgång dock framgång; ehuru den är mindre stor, mindre fullständig. Är man således icko berättigad att tre, att kejsaren, uti sin dagerdres, velat visa sin belåtenhet med de vunna resultaterna, fastän de kunnat vara änvu mera lysande? Och ett sådant språk före: sedan hundratusental ryska ssidater gått förlorade, fästningen måst öfrergifrar, flottan sänkas, stader brännzs samt fästningsverken sprängas i luften!!! Uppgiften var: att siå fienden och kasta honom ij hbafvaio. Denna uppgift har icke vunnit full framgång, säger esaren; men till huru stor del har nämde program lyckligt fullbordats af ryssarne? Härpå vänta vi csarens svar genom någon ny lysande dagerdras. Allt är således framgång på rysk sida. — Historien kommer doek att på annat sätt benämna dagarne vid Oltenitza, Kalafst, Cetati, Silistria, Giurgevo, Alma, Balaklara, Inkerman, Eupaloria, Traktir, Bomarsund, Sveaborg och Sebastopol. En annan egenhet hos ryssarne är, att då de nödgas medgifva någon liten motgång bland all deras ofantliga framgång, så tillskrifves alltid felet de döde, ieke de lefvande. Soimesoff tog miste på hö ger och venster vid Inkerman — säger bafälbafvarea Dannenberg. Read begick erdresbrott vid Trakfir — pästår Gorischakoff. Och vid båda dessa till falea var det endast för öfvermakten som man mäste gifva vika. Besynnerligt! Vid Inkerman fördes 60 å 70,000 ryssar i strid emot 14,000 allierade, och vid Traktir kämpade 22,000 af dessa emot 50,000 ryssar. Får man icke anse för löjligt skryt hvad Menschikoff skrifver till sin kejsare straxt före slaget vid Alma? Vore fienden t. o. m. 200,000 man stark — stger han — kan jag dock ieke fördrifvas utur min fasta position. Tre timmar derefter kom en sådan psnisk förskräekelse öfver amiralen, att han hals öfver hufvud tog till fötter, lemnande sitt kansli, eica vagnar m. m. i stieket; och hans soldater, föl jande det goda exemplet, kastade frärm sig renslar och gevär för att kunna sprioga så mycket fortare. Ea Petsrsburgertidning talar äfven myeket hög språk uti en artikel benfmnd: Kan Sebäastopol tagas? — Sten för sten kommer platsen att för. svaras, ifall de allierade skulle vara nog hufvudlöss att försöka en stormning, säger tidniogen. Knappt hade deck general Bosquet sterimat Malkovtornet förrän Gertsehakoff, med utomordent!ig framgåing, — i stället för att sten för sten försvara resten — tände eld på staden och begaf sig på flygten. Blott blodiga ruiner finner fienden i Sebastopols, säger Gortschakoff i sin rapport. Pelissier deremoi uppgifrer : att 2:ne fästen (blaud dem -Nikolaifästet, det största af alla); dockorna, kasernerna, 4;000 kanoner, m. m. m. m. bafumnos oförstörda och att t. o. m. krut päträffades. Hvad resuitat drager läsaren af allt detta? Ait ryssarne äro mägta btora — i erd. P. S. Sedan förestående var skrifeet, bar insändaren med stor uppbyggelse tagit kännadom om H. M. Kejsarens af Ryssland granna rescript till generalguvernören i Moskwa. Man fianer a? detta dokument, att Alexander den andre, mad sina ryssar; avser sig kämpa för kristendomen samt att den gre: kiskt ortodoxa tron är den enda rätta här i veriden. Med den bhögsinnade Alexander den förste utropar nan will slut: der rättvisan är, dar är Afran Gud!s Detta torde vara ord scm förelä. säte