Aftonbladet – 12 oktober 1855, sida 2

kan, som de siäpade till lägret, utan att veta hvartill de skulle bagagna den. Lyckligtvis bssparade vedettkedjan dem ett stycke af vägen. Den 10 utgaf Sfverbefalhafvaren en sträng befallning, som skulle göra slut på dessa egennyttiga promenader. Staden skulle få garnison; en lång vedetikedja utposterades, och alla som kommo med möbler, sängklåder och dyikt anmodades höfligt att aflemna det; framamot aftonen hade ett slags vall blifvit bildad af dessa sf tivuogas effekter. Blott djur, kattor, hundar och fjäderfå lemnades fri passage; af de sednare påträffades en stor mängd, och hvarje kompani kunde andra dazen hafra sina kycklingar i spiselo. Åt karantänssidan är staden väl bibehållen. Kyr kan har icke, så vidt jag på afstånd kunnat so, lidit nägot: Jag har bemärkt några vackra byggnader, säsom officerseasino, skoleasino och andra, hvilka alla ro bibehållna i godt skick. EGYPTEN. Enligt en skrifvelse till Times från Alexandria af d. 21 Sept. skall vicekonungen Said Paschaz återkomst från den resa han d. 8 företog på sin ångyacht Faid Gehaad till Frankrike, men genast afbröt, så att han inom två dagar åter inträffade i Alexandria, hafva gin orsak endast och allenast deruti att vicekonungen under det svåra vädret så plågades af sjösjuka att han uppgaf resan och förklarades sig aldrig vidare vilja gå till sjög om det möjligen kuade undvikas. Franska konsuln som åtföljt Honom skall genom detta beslut ha blifvit mycket nedstämd, och det tager sig så mycket mera komiskt ut, som Said Pascha i 15 år varit egyptiska flottans öfveramiral. Genast efter tin ankomst begaf sig vicekonungen till det läger som är uppslaget 5 mil från Alexandria i öknen och innehäller 12,000 man. Emellan sultanen och vicekonungen skall råda stor kallsinnighet, emedan den förre vill så mycket som möjligt betrakta den sednare som en vanlig pasca, men denne så vidt möjligt är intaga en oberoende ställning. — Enligt bref från Mosul af d. 13 Aug. hade det kommit till strid emellan kurder och nesgtorianer, i Kvilken de sednare. segrat. RYSSLAND. Angående Sebastopols stormning d: 8 Sept. hafva vi meddelat däls in extenso de franska och engelska öfverbefälhafvarnes rapporter dels. ock af sardinska öfvergeneralen La Marmoras allt hvad den innehöll som ej innefattades i de förra. För att nu komplettera dessa redogörelser för den stora krigstilldragelsen reproducera vi här äfven den ryska officiella rapporten sådan den lyder i Ryska Invaliden : Den 17 Augusti öppnade fienden en förstärkt horisontel och bågformig artilleri-e:d, som fortsattes 20 gänger 24 timmar. Vår förlust uppgick denna tid under första dagen till 1500 man, under de derpä följande dagarne till 1000, och från den 22 Augusti till dan 5 September till 5—600 man dagligen. Deana kanonad verkado på det förfårligaste sätt mot våra verk: kanonoch tvärvallarne, som under en hafiig eld förvyades hvarje natt, blefvo söndergrusads at några kagoner; bröstvärnen sänkte sig genom jord massorna ned i grafren, och arbste, som kostat otaliga ansträngningar och offer, sönderföllo åter i stoft; jordverken, gjorda af torr ech lös jord, hade icke längre nägen sammanhållaing. På venstra sidan — Karabelnaja — som företrädesvis besköts af fienden, liknade bastionen n:r 2 hvarje afton en hop ruiner, och icke en enda af dess kanoner kunda mad baqvämlighet) agera. 12-kanonbattsriet på Malakowkullens venstra sluttning var man tvungen att flytta öfver till andra försvarslinien; men äfven denna sednare led icke mindre än Koerailoffs vanstra face, mot hvilken fienden riktade sin svårast eld. De fientliga approchernas framdrifvande nästsn intill vära verks grafvar, försvarsliniens aldrig riktigt lagade skador och framför allt den förlast som fiondens eld tillfogade besättningen, och hvilken ökades änno mer genom nödvändighaten att förstärka arbetarnes antal, öfeertygade högste befälhafvaren em nödvändigheten att för orta en längre och redan onyttig blodsutgjutelse, i det han öfverlemnade ät fiender det till en hög stenar och aska förvandiade Sgbastopol; — men att göra denna utrymning i äsyoen af en 100,000 man stark fientlig krigshär, hvars spproscHer redån så att säga berörde våra förskansvingar, var förenadt med de största hinder och gjorde det nödvändigt att der ll uivälja en särdeles passande tid. Emellertid ökade fienden från osh med den 5 September bömbarderingen och ktanonaden till en otrolig grad, i det han sönderskakade och grusade våra verk på hela försvarslinien, än med salfror frän alla sina batterier, än med artilleri-löpeld. Denna mest embrasurerna och kanonvallaroe riktade helvetiska eld bevisade tydligen fiendens beslut att demontera vära kanoner, sönderskjuta vallarie oeh derefter storma staden. Det fanns icke mer någon möjlighet att laga förskansningarne, hvarföre vi inskränkte oss till att kasta upp jord på krötkällarne och blånvisgarne. De instörtade bröstvärnen hide fylt grafrarne, kanonvallarne voro krossade; eupphörligt måste man rengöra embrasurerna;. artilleriservisen omkom i massa och man: förmådde: knappast förnya den. Vår förlust under denna tiden var ofantlig: från den 5 till den 8 Sept. blefvo 4 stabsofficerare, 47 h5gre officerare och 3917 soldater (utow af artilleriservissn) dadade och sårade. Sedan fienden äfven under natten till den 8 Sept. icke instält sin förstärkta eld, gjorde han kl. 8 på mergonen tre sprängningar med stenslongande Kadderminor från sina approscher närmast framför Korniloff-bastionen, hvarigenom han ännu mer hopgrusade bröstvärnen på bastionens utskjutande vinkei. Vid samma tid började de fientliga kolennerna att i närheten äf det engelska 22 kanonbatteriet och af löpgraäfvarne bakom Kamtschatka lunetten samla sig I i andra paralle!en, och genast uppfyldes de närmas: oss liggande approscherna med de fiendiliga traparpa. Kl. !7, till 12 f. m. den 8 Sept. rusade fienden samtidigt och med häftighet mot andra bastionens och Korniloff-bastionens utskjutande vinklar. De igengrusade grafvarne och instörtade bröstvärnen gjorde ficnden ieke mycket hinder; han sprang upp på bastionen n:r 2, bortträngde bataljonerna af re-Å: gementet Olonetz, och sedan han förnaglat en del af kaposerna, bade ban redan hunnit fram till Uschakowoi klyftan ock andra försvarslinien, då han åter jagades tillbaka med bajotetten öfver bröstvärnet af major Jaroschewitsoh med bataljoneraa af Bjäleserska regementet. Derpå kom generalmajor Sabaschiosti med 3 regementen af 8:de infanteri-fördelningen, hvilka utgjorde 5:te afdelningens reserv, i rätten tid fram till bastiopsn n:r 2 och afslog ännu ytterligara 3 anfall af fienden mot samma punkt. Våra ångskepp Wiadimir, Chersones och Odjessa närmade sig Kölbsalnviogsvikens utlopp och sköto under hela tiden häftigt på stormningskolonzerna, likasom äfven norra sidans batterier. Vid första underrättelsen om stormningen afskickade generallöjtnant Kruleff det Sehläselburgska jägarregementet till andra bastionens försvar; men som fiendea der redan blifvit tillbakaslagen af general Sabaschinski, så uppstälde regementet sig på andra förFOSS St IE TS Tr tt IT GA. fll vt RR