Aftonbladet – 4 oktober 1855, sida 3

mensioner. Vid min vandring intra muros och vid flyktigt påseende har jag blifvit ganska tillfredsställd . med stadens allmänna skaplynne. Man skulle väl ännu kunna ha åtskilligt att q säga om den klibbiga, klisteraktiga, ojemna. mark med djupa hjulspår, som man kallar stadens gator, men man ursäktar mycket då man erintar sig gyttjan 1853. Några gator hafva praktfulla trottoirer af granit med körbanan maeadamiserad. Öfver rännstenarne, som utgöras af naturliga diken, har man små jernbroar af två metres bredd. Jag tror att dessa broar blifvit gjorda för qvinnorna, ty karlarne hafva alla stöflar som gå upp öfver knäet, hvilket icke hindrar dem att vara nedsmutsade ända upp på ryggen. Bland stadens förbättringar måste man anmärka polisen och försäljarne af färska bakelser. Polisen är väl sammansatt; de färska bakelserna äro kalla och ohelsosamma, men detta påminner om civilisationen; man kunde tro sig vara i Paris. Melbournes monumentala byggnader äro uppförda af svartaktig granit: S:t Paulskyrkan, parlamentshuset, tullhuset, bron ärö byggda af denna stenart, väl huggen och som det tyckes trotsande sekler. Andra kyrkorimera engelsk smak likna fernissade eller till och med ofernissade teatrar: Vid första ögonkastet blir man slagen af beundran, då man betänker att allt detta blifvit utfördt på två eller tre år. Jag tror ej att Babylons gamla konungar kunnat åstad: komma flera underverk på så kort tid. Utan att vilja falla in i en löjlig entusiasm vågar jag doek påstå, att Melbourne skulle vara åtminstone den femte staden i Frankrike i afseende på sköna monumentala byggnader; vill det icke säga mycket? Då man besöker Melbourne efter att .-ha varit i Sidney, finner man att den sednare är äldre, i allmänhet bättre uppbyggd, mera aristokratisk, med flera vackra ekipager, mera artistiska byggnader, bättre dekorerade hus; gentilare handelsbodar, med ett ord ett mera europeiskt skaplynne, men något långsam. I Melbourne deremot finner ni den yngre syster som vill hinna om den äldre. Rörelsen är mindre förfinad, men den är ofantlig; man . bygger, man spikar, man nedlägger rör, man stenlägger, man sopar, man timrar, man stöper ljus, man leder boskapen till slagtarhusen, man transporterar guldsökarne i diligenser med fyra hästar; det är ett infernaliskt oväsen, hvari tusentals krafter rivalisera med hvarandra, Rörelsekraften i hela detta lif är guldet, icke det gagnlösa guldet i utsläpade folkslags händer, utan guldet i händerna på en djerf, arbetsam menniskorace, hvars exempel ofta borde citeras för kontinentens alltför sömnaktiga folk. Tillåt mig lemna er en skildring af ett skådespel som jag sett med egna ögon. Vi besöka kristallpalatset, der violinisten Miska Hauser gifver en konsert till förmån för stadens hospital. Kristallpalatset är en byggnad i värdshusens genre: rez-de-chaussåe, gallerier, korridorer o. Militärmusiken vid 40:de gonentet gaf stycken af Auber, och mistress Guvernören sir Charles Hotham, en enestar sjöng Robert, toi que j:aime. å gelsk figur med skalligt hufvud, åtföljd afl lady Hotham, inträdde, och God save threl Queen uppspelades. Man reser sig upp, tar hattarne af och några skarpa hvisslingar låta höra sig när guvernörens närvaro blir bemärkt. Van vid hvisselpipan ombord på örlogsfartygen, bryr sig sir Charles ej derom, l men lady Hotham vänder sig tyst mot publiken; hon är blek, klädd i svart, hon ler med fruktan uttryckt i sitt ansigte, liksom villel hon säga: Hafva vi förtjenat ett sådant emottagande ? Efter två eller tre-helsningar hade lady Hothams vackra hufvud stillat den lilla oredan. Hvisslingar eller bravorop, det är hvad : alla guvernörer ha att vänta vid de australiska konserterna och på teatrarne. Teatern ar detta lands forum. Vid guvernörens sida befinna sig några damer i den toilette som brukas i kolonien. Bruna eller svarta handskar begagnas till långa ärmar af dessa ladies. Största delen af gentlemännen bruka icke handskar; några äro klädda i grå pantalonger, till och med i den aristokratiske guvernörens omgifning. Salen är fullsatt; drägterna äro mycket olika. De flesta herrarne begagna höga stöflar, som dragoner; damernas toiletter äro illa försedda. Här herrskar intet mod. Vid ett dylikt tillfälle i Sidney skulle all den lyx goda tonen fordrar ha blifvit utbredd; hela den förnäma verlden skulle ha kommit i ekipager, och de unga missarne skulle ha täflat i slöseri med blommor, siden och armband. Vid denna konsert märkte man ett betydligt antal israeliter. Man igenkände dem lätt, och för öfrigt försäkrade man, att de af dem som etablerat sig i Melbourne äro mycket markerade genom. sina lifliga, rörliga ögon, sin näsa sui generis, sitt verksamma utseende. Israeliterna som mycket älska musik betala med nöje 10 shillings för sin biljett. Då man betråktar mängden at de manliga ansigten som uppfylla salen, kan man ej undgå att märka att de flesta utvisa modiga, energiska män. Man finner få af dessa veka, ; milda drag, som bruka visa sig på våra konserter; alla från Europa komna spekulanter hafva skarpt karakteriserade fysionomier. Utstående ögonknotor, stora ansigten, bred panna, sammantryckta läppar, öffnäss, djerfva blickar. I detta afseende var samlingen värd att betrakta. Den kinesiska emigrationen till Australien sysselsätter alltjemt våra lagstiftares uppmärksamhet. Vi räkna omkring 20,000 celestials (det är det namn hvartill mar döper dem, så framt man ej kallar dem John Chinamen). Melbournes handel är i detta ögonblick mycket nedtryckt. Importen och konsumtionen hafva ännu ej hunnit komma i jemvigt. I Sidney råder samma tryckning på marknaden. Kött och socker stå i mycket högt pris. dSHvarie vancka införes till Melhonrne om