Aftonbladet – 22 september 1855, sida 2

ningar och alltjemt anställer experimenter. Det kejserliga boktryckeriet i Frankrike visar oss, vid sidan af sin rika samling utaf nya mekanismer, ett verk, som i afseende på det typografiska tillförsäkrar detta boktryckeri första rummet bland alla i verlden. I afseende på införandet af nya metoder, i djerf använd-. ning af fysiken och kemien intog det kejserliga boktryckeriet i Wien redan vid Londonerexpositionen första rummet. Det har sedan fortfarit i sina bemödanden. Det är knappast tio å tolf är sedan denna inrättning, som på försök grundades under Frans I:s regering, började märkbart lyfta sig. För detta har den ait tacka sin direktör, hr L. Auer, som oaktadt många hinder räddade inrättningen från en hotande undergång. För att kunna genomgå den österrikiska afdelningen i alla dess tekniska detaljer behöfde man ha en särskild ordbok i handen. För hvarje ny uppfinning har man nemligen mäst antaga nya tekniska termer. Vi vilja här endast antyda hvad som hufvudsakligast är egnadt att gifva en föreställning om elektricitetens och de kemiska agensernas anvärdande på boktryckerikonsten. Galvanoplastiken, denna nya konst, som i flera olika företeelser möter oss på expositionen, framstår i sin största glans i den användning man deraf gjort vid wienerboktryckeriet. Galvsnoplastiken består som bekant dezruti, att man medelst inverkan af en elek trisk ström åstadkommer afläggningar af upplösta metaller på andra metaller eller andra kroppar. De första galvanoplastiska försöken gjordes för ov kring sjutton år sedan nästan liktidigt af Jacobi i Ryssland och Spencer i Englasd. Kejsar Napoleon har i ett dekret af den 23 Febr 1852 utsatt ett pris af 50,000 francs till framkallande af nya uppfinningar i den elektro-galvaniska strömmens användande på industrien. Redan rik på kända under, skall galvanoplastiken i en nära framtid bringa i dagen ämnu mera förvånande. Den skall göra nya framsteg allt efte. som kraften mer oeh mer ökas hos den underbara apparat, medelst hvilken man bland annat bragt den elektriska telegrafen till stånd och gifvit det konstgjorda ljuset en förut icke anad intensitet. Under galvanoplastikens magiska inverkan undergår metallen sådana förvandlin: gar som aldrig egt rum i en Tycho Brahes degel. Medelst denna kraft kan man ästadkomma de trognaste afbildningar och gifva de ömtåligaste ämnen den största fasthet. Såsom prof härpå kunna i den österrikiska afdelnirgen anföras de på papper aftryckta fossila lomaingarne af antediluvianska fiskar, äfvensom de gamla medaljer och sigiller som äro aftryckta på galvanoplastisk väg med matematisk noggrannhet. Galvanografien är en anzxan användning af Voltas upptäckt. Man låter en elektrisk ström verka på en sinkplåt, i hvilken man inristat en teckning med skarpt markerade drag, som härigenom. betäckes med ett tunt kopparlager. Sedan den blifvit lossad från zinkskifvan, företer denna kopparplåt i upphöjda drag en trogen afbildning af alla i den förra ingraverade streck och ojemnheter, så att den sedan kan begagnas till teckningens aftryckande på papper. Dessa aftryck äro lika nitida-som de vackraste kopparstick. De kemiska agenserna ensamt, utan elektricetetens medverkan, har man användt till fina giavyrers öfverflyttande på metallplåtar, på hvilka man sedan kan aftrycka gravyrerna i en vanlig boktryckarpress. De tolf afbildningar af kejserliga boktryckeriet i Wien, som finnas i expositionen, äro produkter af detta förfaringssätt. Nämnde österrikiska boktryckeri tillkommer förtjensten att med skicklighet hafva pröfvat, användt och fullkomnat nu antydde uppfinningar och sålunda arbetat industrien i händerna. Osäkra experimenter äro nästan alltid kostsamma och öfverstiga vanligen de medel som stå den enskilda företagsamheten till buds. Då staten rödjer vägen för densamma, använder den klokt sina penningar. Vissa af de från wisnerboktryckeriei utgångna förbättringarne kunna anses såsom i mer eller mindre srad blott skenbara, många af dess metoder såsom mindre praktiska; men dessa experimenter i sin helhet förtjena alltid erkännande. Alla grenar af galvanoplastiken hafva denna anstalt att tacka för mången nyttig vink. En blott några få är gammal uppfinning kan wienerboktryckeriet taga i anspråk såsom belt och hället sin egen. Vi mena det så kallade natursjelftrycket. De afbildningar man medelat denna uppfinning erhåller af vissa föremål frambringas så att säga af dem sjelfve. Natursjelftrycket ör isynnerhet egnadt att lemna aftryck af plantor, spetsar, broderier o. 8. v. Förfaringssättet är mycket enkelt. För att t. ex. erhålla aftryck af en spets eller ett löf, lägger man detta föremål en kopparplåt och betäcker det med ett tunnt blad af bly. Låter man nu alltsammans. genomgå en vals, så afpräglar sig föremålet på blyskifvan i sina finaste drag. Med fillbjelp af galvanoplastiken öfverflyttsr man detta aftryck. på ex kopparplåt, på hvilken man sedan kan aftrycka tusentals exemplar. Wien har till Pariserexpositionen skickat em stor mängd prof på detta natursjelftryck. Bland annat ser man femhundra plancher, på hvilka Österrikes flora är framstäld medelst detta förfaringssätt. Blamd andra föremål, hvarigenom detta boktryckeri tilldrager sig vår uppmärk—F—F—O— OO ORO OO OO OO ORO OR OO ORO OO KORR nn nirvanAnne ARÅ msAre firar aft miselwaele