Aftonbladet – 21 september 1855, sida 2

ter. närmare besinnande, så är det dock verkligen-en god del sundt förnuft i bvad mr Sommervills sagt. Hur det är, så händer det dock de der verldsmenniskorma stt då och då komma fram med tankar som skulle göra till och med en filosof heder. Somliga af hans anmärkningar voro verkligen så träffande, att jag nästan var frestad att tro det de voro ämnade mig sjelf. Hans räd, angående antagandet af ett faststäldt system, är ganska förnuftigt. Jag skall genast sitta det i verket. Min ande skall hädanefter arbeta med hela regelbundenheten af ett urverk. Huru jag lyckades med denna plan, huru jag tog mig ut under mitt vidara strifvande på lärdomens bana, och huru jag lyckades i mitt frieri till Julia Sommerville, torde blifva ämne för något framtida meddelande med publiken, i fall denna enkla berättelse om mig unglom varit lycklig nog att väcka någon oytkeuhet: Skizzer från Paris år 1825. Ur Geoffrey Crayens reseanteckningar. Ett botell 1 Paris, Ett stort hotell i Paris skulle kuna liknas vid en gsta; stora trappan är körvigen, och hvarje våning ett särskildt hus. Det hvilket jag bebor kan tjena som exempel. Det är en stor fyrkantig byggnad, upprest omkring ena rymlig stenlagd gård. Bottenvåningen upptages af bodar, magasiner och domestikrum. Sedaa kommer mellanvåningen med låga tak och fönster och dvärglika rum; derpå följer en red af våningar, höjande?sig den ena öf. ver den andra, till samma antsl kom Mahbomeds himlar. Hvarje våning är ett alldeles zomplett hus, med förmak, salonger, matsal, sofrum, kök och öfriga beqvämligheter. Audra äro delade uti två eller flera gmärre vå