Aftonbladet – 20 september 1855, sida 2

sätter dax i omopp. Om jag kan frambringa ex egexdomlig ide, hvad rör det mig på buru mixga språk hon kan öfversätta den? Hox må dessutom kusna eitera namn och årtal och latituder säkrare äs jag; men det är ju blott ex ansträngning af minnet. Jag medger att hon ker sin bistoria och geografi bättre än jsg, men så vet hon i dess ställe ingenting i föstafysiken. Jag vsr ru tilräckligt återställd för att kuara återvixds bem, cech likväl kurde jag ej förmå mig att lemra mr Somerville och haxs familj utan sit först språke litet mera med hozom angåsxde hans dotters uppfostran. Denne mr Somervilcr, tinkte jag, sär en ganska hygglig menwiska och em fulläxdad verldsman; hen har sett mycket 2f verlden och har på det bela dragit rätt mycken fördal ef hvad ban sett, Han ör ej utan kumskaper och täwker så längt hams tanksförmåga sträcker sig i de fissta afreender gesska riktigt; mexidet hela är bam Exdå terligen ytig och längt ifrfn någon djup tähkare. Har tyckes ej finna sigot nöje i dessa metsfysiska betraktelser, gom utgöra ett maxligt sipnes egsntligarte näring. Jeg påmimde mig de särskilda tillfsllen då jag kastat mi in 1 vidlyftiga metafysiska dis. vsiorer. och kunde sj erinra mig ett exda i lfille då jag varit i stånd att få bonom att yttra sig. Han hade Jysssat med uppmärksamhet, det är saent, och smilett likazom bifelande, men alltid undvikit att svera. Dessutom hade jag i bettam af min vältalighet begått åtskilliga grofra misstog, mer ban hade aldrig sfbrutit mig för att gör: ssmärknisgar eller rötia mig, sårom hona sikerliger skulle gjort om ban varit hemma i saken. pMen det är nu verkligen stor skada att han ey sam skall hafva I dxis gen af missa Sommervilles uppfostran. Hvilken obeskriflig fördel skulle det ej vara för henue, om hon för nå