skall Ryssland hafva myeket svårt att ställa annat motstånd ån det gamla schytiska, att uppbränna allting i fiendens våg och söka hindra hans framträngande genom att göra landet till en ödemark. Sädana åtgärder äro dock af den väldsamma och upp rörande beskaffenhet, att de endast kunna utföras af ett antingen blindt slafviskt eller ock fanatiseradt folk. Meti-lemnande; åsido att söka utforska huru det ligger i Försynens plan att de stora händelserna i den närmaste framtiden skola ordnas, tvingas vi ovilkörligen att än en gäng reflektera öfver den nyttiga lärdom Sebastopols fall lemnat i afseende ä det sätt hvarpå Rysslands berrskare användt sitt omätliga väldes tillgingar till befästande och ytterligare utvidgande af sin makt. Införlifvad i dessa förvända begrepp, att makten ligger i den råa, materiella styrkan, och att regentens första plats är att vara militärebef, egnade kejsar Nikolaus, i likhet med flertalet af siha bröders och kusinerv; sin bufvudsakliga omvårdnad åt sitt lands krigsväsen, dess armåer, flottor och fästningar. Det var sålunda han trodde sig betrygga Rysslands makt; det var med dessa krafter han trodde, att Ryssland snart skulle blifva Europas herrskare. Så grundade han på de yttersta flyglarne af sitt rike sjöfästningarne Sebastopol. Bomarsund och Petropawlowsk, hvilka alla nu äro förstörda, och af hvilka den förstnämnda anses hafva kostat i anläggning 450 millioner rdr bko. Sedan H. T. derefter gehom en kort kalkyl sökt visa hvilka omätliga summor nu ligga ändamålslöst begrafna under Sebastopols murar, som i stället kunnat till landets förkofran användas, tillägger den följande, reflexioner, hvari vi fullkomligt instämma: Huru: aonorlunda hade ej Rysslands, huru snnorlunda hela Europas utsesnde vårit, om Rysslands kejsare ställt sig i spstsen för fredliga yrken till sitt lands eivilisation, i stället för att görs sig till hetman för roflystna kessacker! Huru mycken blodsutsjutelse, huru -:mäånga tårar, huru mycket elände hade då icke uteblifvit! — I sanning :: kejsar Nikolaus borde hu vara närvarande och bsträkta sitt verk. Den lärdom, så-enkel och hvardaglig men dock så rhyegket förbisedd, hvilken vi här antydt, den nemligen att det är längt kloksre och rättare af menniskörna att lefva ifred än att slå ibjel hvarandra, frarnstår aldrig kraftigare och klärare sö just thder sriget. Det ör ock derföre värt fasta hopp attslutföljden af kriget skall blifva densamma som Vi nu velat draga af Ssbastopels intagande, nemligen an allt lifigare och fsstare öfvertygelsa om krigets därskap osh fradens välsignelse. Utan a tro att det tusenåriga riket derför genast förestår, tänka vi oss likväl; just på ofvannämhda ground, att det närvarande kriget utgör em högst vigtig kris i mennisköslågtets utvöcklingshistofia, och attefter döss slut sedan Ryssland blifvit köfvadt — en ny och säonare civilisation, med andra, riktigare rättsförhålladden, skall inträda. Sebastopols fall här Varit ett vigfizt moment i denna kris, och underrättelsen derom har således ej kunnat annat än framkalla den lifligaste glädje, ieke säsom en yttring af gammalt nationalhat, utan derföre att Kärigesnöm vägen till det slutliga mälet, till ett battre rättstillstånd i verlden förkortats. g ; Östgöta Cörrespondenten yttrar om samria sak bländ annat följande: Denna märkvärdiga händelse har nu verkligen inträffat; det är denna gång icke en elektrisk telegrafanka, utan en stor, en lysande verklighet. Redan länge har berättats, att det alltsedan den 18 Juni förberedda bombardementet mot Sebastopol ansågs kunna Öppnas i början af September. Dessutom uttälade sig i general Pelissiers lakoniska depeseher från Krim et sådan segervisshet, ätt de i Paris uppväekte allmän sensation. De innehållä vVissöfligen endast sju örd, nemligen: pTout fa bien (Allt går bra), tout marche (allt går), Nous avancons (vi gå framåt), men dessa ord äro uttalade med en sådan säkerhet, att man inom kort kunde vänta vigtiga underrättelser från Krim. Dertill kommer ryssarnes eget erkännande, att fästningens motståndskraft började minskas. Sannolikt var det äfven öfvertygelsen härom rom förmådde ryssarne till det förtviflade försöket att storma de allierades Tschernajalinier. De hade för sådant ändamål och under fiera månaders tid samlat all sia kraft, och man lärer i S:t Petersburg fästat så stora. förhoppningar vid detta slag; att enligt ett, döck obestyrkt rykte, kanonerna i Peter-Pauls-fästningen redan voro laddade, för stt förkunna fästningens undsättnidg, när sorgeposten anlände om hela företagets misslyckande. Gehast kallades krigsministern samt Dannenberg: ocH Menschikoff af kejsaren till en lång konklav, hvarefter vice amiralen Staniukowitsch afskiekades till furst Gortschakoff med depescher, hvilkas innehåll naturligtvis är en hemlighet. Men från debnå tid märktes i furstens rapporter ett och annat fillägg, ämnadt ätt liksom förbereda ä!lmänheten på stora motgångar. Det hade nu visat sig att Ryssland, trots oerhörda ansträngningar och ehurn det har under vapen en million krigare, likväl icke förmått på Krim samla en styrka som ens uppgick till de allierades, långt mindre var denna öfverlagsen. Emellertid har det lyckats Ryssland i nära ett års tid (de allierades arme, som landsteg på Krim den 14 Sept., anlände till Balaklava den 26 Sept.) att mot Europas båda mäktigaste nationer, understödda af tvenne andra, försvara Sebastopol, ehuru fransmännen ensamt intill Juli månad detta år skie kat till krigsskådeplatsen öfver 200,000 och intill Sept. ytterligare 70,000 man, med en kostnad som beräknas öfverstiga 2 milliarder. Säkerligen har försvaret kostat Ryssland ännu mera, åtminstone i folk, oeh denna belägring skall alltid-i tidsböekerna blifva en af de aldra mårkrärdigaste, både med afseende på de krafter som å ömse sidor sättes i rörelke, det mod och den tapperhet som å ömse sidor ådagalades, samt möjligen äfven för de följder som åtgången kan hafva för Europa. — ÖSTERSJÖN. Preussiska fregatten Thetis utpasserade vid Saxdbamn i går e. m. kl. 3, eo. — I går afton syntes till sjös utanför Söderarm ett ängfartyg med ett skepp i släptåg gå söderit. UTBIKES. Södra postersa medförde i. dag blott danska blad afdeti 15deunes.