Aftonbladet – 17 september 1855, sida 2

förbi, skallade bland mängden oeh från de kringliggande husen tusenfaldiza Jefverop. Icke mindre entusiastiskt var motagandet vid kejsarens inträde i salongen. Kejstripnan hade icke åtföljt kejsaren, som drog sig tillbaka efter andra akten af Maria Stuart. -Underrättelsen bade emellertid spridt sig till trakten kring boulevarderna. En vida talrikare menniskomassa än vid ankomsten hade församlat sig kring teatern. Lefveropen voro äpnu liflivare An förut och upprepades längs hela vägen till Vendomerplatsen. Öfverallt tillksnnagaf befolkningen sin djupa afsky öfver det tillämnade brottet. Om mördarens person meddelar Patrie följande detaljer: Den häktade heter Camille Edouard Dieudonne Be!iemare, är omkring 22 år gammal och son af en skoliärara i Rouen. Då han var 16 år gammal dömdes han för bedrägerier till 2 års fängelse; efier rex månader benädade honom Louis Napoleon, då republikens president. Efter hvad han uppgifver tog han sedermera en verksam del i händelserna den 2 Dec. cch säger sig ba kämpat bakom en barrikad på Rune Rambuteau. Talrika prok!zmationer med öfverskrift: Motiverna till Louis Napoleons dödsdom togos då i beslag af polisen. Under förhören förklarade sig Bei!emare vara deraz upphofsman. Med anledning deraf dömdes han till vå ärs fångelse och fördes till Belle Isle. Sedan han under loppet af Februari månad blifvit frigifven, uppshöll han sig under falskt oamn i Paris och tjenstgjorås som commis hos ep huissier. Bellemare bar en svag kroppsbyggnad och ett vanligt utseende. Hans antecedentia, hans språk och beteende efter arresteringen och under förhören bevisa, såsom äfven Monitören yttrar, att han är fullkomlig förryckt. : Det tillägges att Bellemare skall vara mycket närsynt och blifvit föranledd att aflossa sina pistoler på första vagnen genom det rop af lefve kejsaren som skallade vid denna vagns ankomst. Han sitter för närvarande häktad i Coneiergeriet. Uppgiften att han skulle blifvit afförd till dårhuset i Bicåtre är ännu blott ett obestyrkt rykte. En korrespondent till ;Kölnische Zet., berättar att kejsaren såväl vid sin ankomst till teatern som uader sin närvaro der visat en fullkomligt lugn hållning och med vanlig sinnesnärvaro meddelat sina befallningar; men händelsen lärer emellertid ha på honom gjort ett ytterst oangenämt intryck och säges han påföljande morgon ha sett mycket lidande och argripen ut. Abd-el-Kader har nu anländt till Paris och genast begärt audiens hos kejsaren för att utverka en förändring uti bestämmelserna om sin vistelseort. Den statitiska kongressen i Paris har d. 10 dennes börjat sina arbeten. Förre finansministern Bineau har aflidit. Den 1829 uti Pariz af professorer grundade skola för konster och manufakturer kommer från den 1 Oktober att blifva ett statens läroverk och inträda i samma förhållanden 2om polytekniska skolan och skolan i S:t Cyr m. fl. De med kejsarens bild försedda tio-francsstyckena om 17 milimeters diameter träda den 15 Okt. ur kurs och komma att indragas wu rörelsen. Slottet Compiegne anordnades för konungen af Sardinien, hvilken den 16 skulle der inträffa. : I trakten kring Rouen bafva upproriska plakater funnits anslagna. De sista i Havre ännu qvarliggande ryska fångarne skulle derifrån oförtöfvadt afsändas till Östersjön . för att utvexlas mot franska fångar. Vi finna nu i Monitören det förut på telegrafväg omförmälda dekret, som till 1856 års slut utsträcker förordningen om tullfri införsel af spanmål etc. : General Canrobert har i sin födelseort, dit han återvändt, blifvit festligt mottagen. Med det ångfartyg, som den 10 dennes ankom till Marseille från Konstantinopel, medföljde engelska ambassadören i Konstantinopel lord Stratford de Redeliffe. På Versaillarbanan (vemstra stranden) inträffade den 9 en förfärlig olycka. Ett varutåg stötte emot ett passazeraretåg, dervid 9 personer dödades och 16 sårades. Det tillägges att blasd offren för denna olyckshändelse befann sig ingen utlänn ng. aConstitutionnel fortsätter meddelandet at de bref från Wien rörande ställsingen mellan Österrike och vestmakterza , hvilka bref såsom bekant är blifvit anssdda ega ett slags halfoftieiel karakter. Uti det sista brefvet meddelas åtskilliga upplysningar azgående orsakerna till den köld som för mågon tid se dan sades ha inträdt mellan Österrike och ds allierade, angående det derpå skedda närmeandet och angående förslaget till militärkonvention mellan de tre makteraa. Af dessa upplysaingar, som äro ganska märkliga i händelse de äro sanna, finner man, att furst Gortschakoffs azställande såsom rysk envoye ex: traordinaire och ministre plemipotentisire vid hofvst i Wien varit nära derar att föranleds hr de Bourquensys och lord Westmorelasds återkallande och deras ersättaxde med blotta chargås daffsires. Men finner tillika att Österrike gezom sitt första förslag till militärkonventioxa ville förbinda sig att förklara Ryarland krig endsst under det vilkor att Frankrike och Erglarxd förpligtade sig stt till den rysk-österrikieka gränsen sända 500,000 bajonetter, dervid wienerkabinettet förklsrade sig redo att uppställa ett lika antal, så att Ryssland reder vid krigsta utbrott skulle haft emot sig en million soldater och sölumda redan af de första slagex skulle sett sig tvunget att begära fred, Kejsar Napoleon ausig likväl, denna styrka alltför betydlig, och förseslog att de allierade skulle sända 300,000 mas. Detta förklarades å österrikiska sidan vara en alltför ringa styrka för att med ett slag göra slut på kriget, och mya svårigheter inträdde således. Det var då som kejsar Napoleon yttrade sin sfaigt att begifva sig till Krim, dercoed tillkännagifvande sig vilja isolera sin politik från Österrikes. Fråa derna afsigt afstod Napoleon först sedan han från kejsar Frans Joseph mottagit en egenbändig skrifvelse, deri denze monark afgaf en försä kran om sitt fasta beslut att alltid hendla i öfverensstämmelse med Frankrike, hvarje mte han srinrade buru mycket farorna och aveaiualiteterna af en resa till Orienten tryckte på alla sinnen, enär Napoleon III för närvarande hade pligter icke blott mot sitt land utan mot hela Europa. I sammanhang härmed säges m BA kr RR — net fat brant RA KN Mm le Am MR MÅ mn get ÅA OO AA Åh ms FO DR AA KR — Jr a RR OK VA — en — I kn RR I Jm J DR AR Ch mt CT mr et RR a FA JM vm a