ministeren, hvaruti de gifva denna fjorton dagars betänketid: hade efter denna tids förlopp ingen satisfaktion följt, så skulle de afresa. Österrikiska ministern skall hafva erbjudit sin bemedling, men konungen afböjt densamma. Vid hofvet lefver man i den öfvertygelsen att det är omöjligt för de emot Bourbonerna fientligt sinnade vestmakterna att under det nuvarande krigstillståndet i Orienten företaga något emot Neapel, hvilket Österrike ej heller skulle medgifva. Skulle likväl detta oförväntade inträffa, så hade Ryssland förbundi: sig att förse Carlisterna i Spanien med tillräckliga summor för den mest storartade uppresning, tillvägabringa en ny insurrektion från grekernas sida i Hellas och de turkiska provinserna, äfvensom samma tidpunkt skulle af Frankrikes legitimister begagnas till ett sla; emot imperialismen. Om konung Ferdinand sjelf berättar man, att han i närvaro af flere förtrogna personer yttat att ingenting kunde beveka honom att svika den vänskap han hyst för den aflidne kejsar Nikolaus, och som han nu öfverflyttat ifrån fadren på sonen. Trots allt detta måtte man dock på hofvet frukta att ha gått för långt; ty ministrarne lära nästan dagligen vara befallda upp på slottet, och der under konungens ordförandeskap hålla konferenser som räcka i flera timmar. Svarta Hafvet. Ehuru ingen sammanhängande berättelse om de sednaste händelserna vid Sebastopol ännu erhållits , kan maa dock genom samimanställande af de mänga telegrafdepescherna derom få en någorlunda redig förestsilning om hufvudförloppet. Efter intagaredet af Malakowbastionen (Korniloff) på eftermiddagen d. 8 kom furst Gortschakoff till den öfvertygelsen att den af fiendens eld dominerade fästningen icke längre kunde hålla sig. Ryssarnc började då hatten mellan den 8 och 9 sit förstöringsverk; de icke blott sänkte sina skepp och antände staden, utan sprängde genom minor hela sin linie af befästningsverk, hvarigenom de besparade de allierade åtskilligt ärbete. Branden och de springande minorna hindrade de allierade att intåga i den af dem eröfrade staden; de förblefvo lugna åskådäåre af ödeläggelsen. Betäckta af den ofantliga branden och de många explosionerna fullbordade ryssarne samma natt sitt återtåg öfver skeppsbryggan till nordsidan. De oroades härvid af de allierades artilleri, som slungade sina bomber midt in uti det förfärliga chaos, som Sebastopol nu företedde; ett vapenstillestånd, som furst Gortschakoff sökte, synes ieke ha blifvit beviljadt. Af en rapport från amiral Bruat finner man att flottan icke heller varit overksam den 8, men att endast de små bombfartygen kunnat genom beskjutande af tvenne skansar understödja det allmänna anfallet: Om förlusterna å ömse sidor har man inga säkra uppgifter. Furst Gortschakoffs rapporter äro i detta hänseende mycket atällda på skrufvar. Han rapporterar sålunda först -att-han endast behöft qvarlemna 500 aåradei Sebästopol, utan att nämna huru många döda han qvarlemnat eller huru många sårade han lyckatw föra: med sig; sedetmera har ham apparteat att alla hans sårade befinså sig på nordsida, hvilket kan förklaras derhän, att de sårade, som blifvit qvarlemnade i det brinnande Sebastopol,inom få timmar med skäl kunde öfverföras på listorna öfver dem som stupat. Vi meddela i officiella ordalydelsen några af de förut på telegrafisk väg oss tillhandakomna depescher om affärerna vid Sebastool. P General Pelissiers rapport den 8 Sept. lyder i Monitören: K1l. 12 middagstiden utfördes stormningen emot Malakowbastionen. Dess mindre värn och Redan vid Kölhalningsviken togos af våra tappra soldater med beundransvärd häftighet under rop af: lefve kejsaren! Vi började genast fatta fast fot, och detta-har lyckats oss i Malakow; Redan vid Kölbalningsviken kunde icke bibehållas emot det väldiga artilleri som nedslog de först inträngande, dock skall detta verk ofördröjligen falla till följd af vår ockupation af Malakow, liksom ock Redan (Stora Redan), hvars utgående vinklar våra tappra allierade med sin vanliga energi redan hade tagit; men liksom i Redan vid Kölhalnvingsviken måste de draga vig tillbaka för fiendens artilleri och starka reserver.s Derefter omnämnes de båda afslagna anfallen af general Salles, befälhafvaren för första armåkåren, hvilka lika fullständigt i telegrafdepescherna varit omtalade; likaledes ärintet ytterligare att hemta ur general Simpsons depesch af den 8 på aftonen. General Lamarmora har till Turin afsändt följande depesch: Kadikoi d. 9 September. I går skedde hufvudstormningen af Sebastopol med lysande framgång. Malakow toge af Bosquets kår med lysande tapperhet. Våra soldater sköto i tranchgerna, ehuru de sj deltogo i stormningen; 40 man försattes ur stridbart skick. Fransmän och engelsmän stormade hjeltemodigt. Under natten drogo sig syssarne tillbaka, satte eld på staden, sprängde verken och byggnaderna samt förstörde och sänkte sina fartyg. Ur de öfriga till sitt hufvudsakliga inuehåll redan kända depescherna hemta vi ytterligare följande: General Pelissiers rapport af d. 9 Sept. kl. 3 på morgonen, är daterad från Gröns WMamelonen, förmäler i början att södra sidan af Sebastopol icke mera finnes till, och fortfar derefter: Då jag tillbragt natten bland trupperna, så kan jag försäkra att allt är sprämgdt i Karabelnaja; på venstra anfallslinen skall det vara samma förhållande. Denna omätliga framgång gör våra trupper den största heder. Förlustersa äro genom stridernar