Aftonbladet – 15 september 1855, sida 2

. Verldsexpositionen. i (Från Aftombladets korrespondent.) i Industrien (Sverge och Norge). I Jag går lingsamt i min mönstring af er i svensk-norska exposition; det är dess eget fel. Dess vigt är min ursäkt. Men som jag är angelägen att så mycket i som möjligt komplettera förteekningen öfver edra märkvärdiga produkter i mån af mina upptäckter, skall jag börja med att till den lista som jag i detta hänseende sändt er lägga tvenne föremål som synas mig värda att dsr upptagas. Det första är exa porslinskakelugn, Stjernsvärds smörtjärna (Sverge) tillverkar på 4 1 Clais (Belgien) 26 Fortinis ? (Toscana) 18 Fouyons (Frankrike) 6 . Cruzotska systemets (Frankrike) 20 Denna tablå är tillräcklig att utvisa hela öfverlägsenheten af den Stjernsvärdska maschinen. Hvarje amnan bevisning är öfverflödig. skar yttra några ord, är hrr Scheutz. räknemaschin. Ånnu betraktar jag denna maschin såsom verldsexpositionens skarpsinnigaste uppfinning. Det är mycket svårt, för att ej säga omöjligt, att i en tidningsartikel gifva en redogörelse derför; som är fullt begriplig för alla. Det är tydligt att publiken här måste inskränka sig till matematikerna. Det är således endast till dem jag nu talar, och som edra ba samma fädernesland som maschinen och sannolikt känna den mycket bättre än jag, skall jag vara helt kort. Det finns i matematiken en metod som man kallar differential-metoden, med hvars tillhjelp de mest invecklade kalkyler reduceras till en serie af additioner. Om dess grundid torde man kunna göra sig en föreställning af följande exempel, som är ett af de simplaste. .Skrif i-en horisontel linie kuberna af hela på hvarandra följande tal; drag hvar och en af dessa kuber från den följande och uppskrif resultaten på en följande -rad, underkasta dessa sista tal samma operation, och så. hela vägen, och ni skall erhålla följande tabell: Ht, 8, 27, 64, 175; 216, 7, 19, 37, 61, 91, 12, 18, 24, 30, 6, 6, 6, Om ni nu ser efter, skall ni finna, att hvart och ett af dessa tal skulle erhållas om max adderade det tal som är till venster om det ifrågavarande med det som står midt under I det förra. Så är t. ex. 37 summan af 19 och 18, liksom 30 är summan af 24 och 6. Således, för att upprätta föregående tabell, behöfde man endast känna första talet i hvarje rad och efter en likformig regel verkställa en serie af-additioner. Den första af dessa sålunda bildade rader inneslöte den obestämda serien af de hela talens kuber. Nå väll! det är just denna differentialmetod som maschinen tillämpar. Det är ett arbete af.detta slag. som den åstadkommer genom den enkla rörelsen af en vef; Den beräknar med samma lätthet logaritmerna och det som matemaiikersa kalla exponentsiffror, äfvensom trigonometriska linier, och genom kombinationen af dessa elementer lånar den sig åt agtronomiens aldra finaste beräkningar. Dem räknande delen af-maschinen utgöres af hjul, ställda i fem rader öfver hvarandra, 15 i hvarje rad. Hvarje hjul står i beröring med sin granne och det ofvanstående genom en särdeles enkel och beundransvärd mekanism, der uppfinnarens skarpsinnighet ej minst röjer sig. På samma gång den snillrika mekanismen räknar, uppskrifver han tillika resultatet af sina operationer, och då han framlägger dem för edra ögon, erfar ni en känsla som är omöjlig att beskrifyva. Om menniskan stundom nästan blir förskräckt öfver att se så mycken intelligens hos djuren, är hom med ännu större skäl frestad att blifva det, då hon ser så mycken intelligens hos de döda tingen, och försatt lugna detta slags rädsla, har hon behof af att tänka att detta snille, som röjer sig hos materien, endast är hennes eget. Om jag ej alliför mycket bedrager mig, är hrr Scheutz räknemaschin ämnad att framkalla en stor sensation inom den vetenskapliga verlden. Den har samma förtjeast som alla verkligtsstora: saker. Under -en skenbar enkelhet döljer den ett gigantiskt arbete, Den är på en gång djup och smakfull. Mer än en vetenskaplig tidskrift kommer att sysselsätta sig dermed. Ea af våra mest kompetenta akaderaiker, mr WSeguier, blir sannolikt utsedd att som ledamot af juryn afge sitt utlåtamde deröfver. Mr Charles Dupian och mr Brewster skola äfven taga deni skärskådande, och uppfinnaren bör med förtroende kuana afvakta så utmärkta domares utslag. — D, EK. H: Kronprinsen och Kronprinsessan samt Prins Oscar häfva i dag vid midsn LV VR IAS Se Idre I RE .. J LU Den andra uppfinningen, hvarom jag ön