Aftonbladet – 11 september 1855, sida 2

KONGL. TEATERN. Kongl. scenen öppnade i går sin säsong. Den vigtigaste företeelsen vid det nu ingångna spelåret är den att hr frib. Bonde, som, med tjenstledighet för obestämd tid, åtminstone för detta spelår ej lärervämmat taga befattning med scenens styrelse, numera kommer att densamma återtaga. Oaktadt man har skäl att förmoda, att hr Westerstrand skulle hafva fört styrelsen efter de redan bepröfvade principsraa, kan, man dock endast lyckönska konstinstitutet till återvinnande af den chef, hvars bumanitet visst sig vara lika säl!synt, som hans förmåga attuppfatta tidens fordringar samt finna de rätta medlen till deras uppfyllande, och hans riktiga omdöme i fråga om det nyas tillegnande, det gamlas vidmakthållande och föryngring. Sångscenen — den vi för ögonblicket betrakta — har uti mil Mchal och frå Romani förlorat koloratnrens och dramatikens reprex sentanter samt derjemte sina bästa röster på fruntiummerssidan. MI M. lärer dock genom sin tilliämnade verksamhet på utländska teatrar t:oligen mera hafva för afsigt att tillegna sig en ökad scenisk mångsidighet än attföalltid öfvergitva svenska sångscenen. Äfven fru Romanis afgång vari vissa fall en förlust; ehuru gevas i koloraturen, var hennes stämma de omfingsrikaste som här före, och hennes scenik i flera partier kt, om ck chargeraduti andra. Äfveneå betr.kta vi hr Rademacbers afgång såsom en känsbar förlust inom baritonoch sekundtenorsacket, Hans förtjenstfulla prestatioser i Linda och Stradelia, hafva visat hvad han uti dessa fack kunde åstadkomma. Å andra sidan har man vunnit 2:ne nya sångerskor af svensk börd; båda hafva på utländsk ecen gjort sina studier. Fröken Westerstrand, hvars debut snart förestår, harredan en länge tid med mycket beröm för sin kolora:ursång tillhört Tysklands sångscener; mill Andree, som redan med framgång här nppträdt, deremot blott en kortare. -MIIl Leman åter lärer qvarstanna i utlandet. Äfven hr Haglund, förut endast engagerad för ett