Aftonbladet – 1 september 1855, sida 2

den broderlighet hvarom du hört talas, min steckars Mere, och som mexniskorna så litet begripa. Visa mig således den vänskapen, mitt vackra barn, att fukta dina läppar i mitt glas, så vida du vill att jag ännu en gång skall dricka champagne innan jeg dör.s I detsamma förde han sitt glas till Maries läppar som hon redan räckte för att vidröra det, men vid ordet dör flödade hennes zsvällande hjerta öfver, och hon fällde ymniga tärar, som runno i det glädtiga vinet, Skål, Merie! sade Bourdelet; och benne till ära drack han vinet och tårerne med. I detta ögonblick hördes ljudet af valdthorn och oboer, ackompagneradt af Koler. pHvad vill detta säga? sade den unge mannen i det han satte glaset ifrån sig och haatigt öfvergick från entusiasm till småleende. bMinsann tror jag icke här är bal. Ack ja!s svarade Marie, shär är bal; min unga matråor ville icke dansa, men hennes far och henne3 fästman hafva velat det. Hon blir högst olycklig i afton.s Ack, min söta Marie, ropade Bourdelot lifligt, om du är så god som jag tror dig vara, så på för min skull, spring, flyg, säg åt din matmor att grefve Bourdelot de Dairval, öfverste vid lätta kavalleriet, ber om tillåtelse att få betyga henne sin vördnad... Eller nej, säg icke så, Marie, utan gå heldre till min värd i stället och sög honom stt hacs fånge har ledsamt, att balens buller kommer att att söra hans gömn, att natten blir lång och kall och att det vore ett barmhertighetsverk att bidraga att skingra en olycklig ynglings dystra betraktelser, under hans sista natt; att jag ber honom, i hirclens namn, tillåta mig komma med på bslen i afton; att han bar mitt hedersord, att jag ej skall ticka på att undkomma. Säg honom allt det der, Marie; och säg honom dessutom allt hvad ditt hjerta inger dig. Tala någorlida högt, på det din matmor må höra dig och intressera sig för mig; och genom din bemedling, Marie, tviffår jag ioke att han ju låter beveka sig. Men då, om jag blir bju