Aftonbladet – 28 augusti 1855, sida 3

bet Nancy kände för Jane var lika innerlig och rörande. Det föreföll som om hon ej skulle kunna lefva om hon beröfvades systerns sällskap. Jane kände detta öch lofvade sig sjelf att de aldrig. skulle skiljas. Modren suckade. Huru mycketv,-tänkte hon, skulle icke kunna slita detta sköna band !s hå De vöoto nu vid den ålder att de kunde få arbeta vid fabriken. Jane kunde visserligen långt förut hafva erhållit sysselsättning. der, men hon ville ej lemna sin syster innan af. ven denna vore i stånd att följa henne, — och ru gingo de dit. Egaren, som var wäl bekant med förhållandet inom familjen; bestämde. det så, att de bådå sysfrärne fingo arbeta nära hvarandra, och att den stackars Nancy så litet som möjligt skulleblottställas för arbetsfölkets råa uppmärksåmhHet: Men Nancy var till en början så långsam och tafatt i sitt arbete, och detta verkade så ofördelaktigt på hennes sinnesstämning, att det var att befaraatt hon skulle nödgas upphöra dermed. Detta skulle Värit eh stör olycka, och så väl de båda systrarnes tårar gom ver; mästarens välvilja satte Nancy i stånd att genomgå detta -syåra prof. Innan kort förvärfvade hon sig tillräcklig skicklighet och ut-. förde sedermera sitt arbete med. stor punktlighet och omsorg. Hvad umgänget med arbetsfolket angår, kän man säga att hon var stum, Hon vexlade knappt ett ord. med någon, men hon:-besvarade vänliga helsningar och leenden; ochhvarje morgon och afton, så väl som vid middagstiden, såg man de Båda systrarne vid. hvarandras sida gå till.ochifrån arbetet, — då Jane ofta talade med en eller annan, och den lilla systern med det besynnerliga utseendet gick tyst och uppmärksam bredvid henne. Ännu fem år, och Jane var en ung qvinna. Hennes figur var lång och ståtlig. jemförelsevis till hennes Kamraters, hvilka för det mesta voro af medelstorlek: Hennes far hade varit-en ovanligt högvext ochistark man, och hon: hade ärft-något afrhans. utseende, ehuru intet af hans-häftiga och retliga lynne. Hon var utmärkt vacker, hade frisk: blomstrande hy och mycket behag i hela sitt väsende. Hennes drag lyste af en beundransvärd mildhet, en trogen återbild af hennes inre. Vid hennes sida gick alltjemt den lilla bredaxlade, alltid bleka systern med det besynnerliga