Aftonbladet – 24 augusti 1855, sida 2

allt hvad med lånefonden hade gemenskap ej heller dervid att utgifterna i alla förbe rörde afseenden sannolikt skulle absorbera er ganska betydlig del af den inflytande räntan hvilken:väl.icke i alla:fall borde-:fastställaj högre än till 3 å 4 4; — ej heller dervid at låneomkostnaderna. för låntagarne äfven skull blifva ganska dryga, när dessa torde bör: bekosta åtminstone underdikningskontrollörer nas resa och godtgöra dem dagtraktament m:. m., hvarigenom det erhållna lånet troliger skulle komma att draga bortåt 5 å 6 4 ränta särdeles om lånebeloppet i sig sjelft ej vor stort; — men vi lägga desto mera vigt pi svårigheten att utfinna någon rättvis grunn hvarefter lånebeloppet skall bestämmas. — Underdikningen är nemligen blott en del a åkerns grundtförbättring. Sedan den förra blif vit verkställd 8å ett fält, som förut medels öppna diken är sönderstyckadt i en mängd min dre, oftast åt sidorna sluttande åkrar, måst dessa diken fyllas, hvartill jorden å åkrarne: ryggar användes, och hela fältet sålunda pla neras ; till sänkningarne nedföres då matjor den, alfven blottas på höjderna, och ny mat jord måste der, genom alfvens upp-plöjning och bearbetning till fullt plogdjup samt ge nom riklig gödning åstadkommas. I de all? flesta fall kostar detta betydligt mera än sjelfv: underdikningen ). Skall nu totalkostnader för ett sålunda grundförbättradt fält utgörs normen för lånet, så inses lätt att en nog. grann besigtning och värdering måste föregå arbetet, och i förstnämnde afseende förnya: sedan arbetet blir fullbordadt, äfvensom ati dessa besigtningar blifva för låntagaren ganska kostsamma. Den omständigheten, att i största delen af Sverge är den odlade jorden redan sönderstyckad medelst spårdiken, har till följd att den fullständiga underdikningen med åtföljande fältplanering här måste blifva ganska dyr. Vi antaga fördenskull att i medeltal minst 50 rår bko för hvarje tunnland borde såsom underdikningslän beräknas. Antager man nu att i medeltal å hvarje hemman, som med full egande rätt af enskild person innehafveg (vi vilja ej fästa oss vid statens och allmänna stiftelser tillhörig jord, enär i den inteckningssäkerhet ej får beviljas), blott 25 tunnland jord finnas som med förmån kunna underdikas, och att deraf allenast 5 tunnland årligen blifva umderdikade, hvilket ej torde anses för mycket, samt att egaren alltså vore berättigad att årligen få låna 250 rdr bko, således under loppet af 5 år 1250 rår bko; så, och enär 57,000 sjelfegande hemman finnas, skulle från underdikningsfonden såsom lån utgå (å 5 tnld pr hemman) fiorton och en fjerdedels (141,) million rdr bko årligen, alltså under loppet af fem år den respektabla summan af siuttioen och en fjerdedels (71,) millioner rdr bko. Härat synes, att då i England 150 millioner rdr an slogos till fond för underdikningslån, var dett belopp icke så betydligt, om värdet af Englands jord och kostnaden der för urderdikning tages i betraktande. Vi betvifla att någon af mötets ledamöter gifvit sig tid att anställa en sådan kalkyl, lika litet som vi tro att någon af dem skall nöjaktigt kunna uppgifva huru ett sådant kapital skall kunna bildas; Vi återkomma således till hvad vi i början af denxa artikel yttrat, att idn om underdikningens befordrande i stort genom lån af allmänna medel är vacker, men icke konseqvent utförbar. Det klokaste förfarandet torde alltså blifva att, utan anlitande af alla konstlade medel. låta underdikningen få fortgå småningom i sammanhang med jordbrukets i öfrigt successiva utveckling; att staten fortfarande aflönar skickliga agronomer, som beresa vårt land och tillhandagå våra landtmän med råd och specialundervisning; att på samma gång v: arbeta på förbättrade kommunikationer, vi oaflåtligt sträfva efter nedsättning i de oners och grundskatter som mest trycka jorden låta sunda statsekonomiska åsigter städse blifv: gällande och — vulgärt taladt — rätta munner efter matsäckenn. 4) M. ) Professor Arrheniu:, som med värma talade för låneförslaget, medgaf att utgifterna för en fullttän dig underdikning stundom öfverstiga jordens inköps pris. Vi hafva från andra håll sett samna erfarenhet bekräftad. :) En ganska välbetänkt motion väcktes, i anledning af underdikningsfrågan, sf landshöfding Silfverstolpe, neml. att mötet måtte uttala den önskan om er sådan modifikation i nu gällande författningar om innehafvande och afträdande af bost:llen och kungsgärdar, att onderdikpniog måtte utan förlust eller ersättniogsskyldighet för innetafvaren kunna verk ställas, hviiken framställning i allo gillades. Väl vore, om vid nästa riksdag en motion i denna syft niog vunne afseende. Vi hafva nyligen erfarit at en boställsinnehafvare, som med betydlig kostoac underdikat ett fält särdeles väl, då afträdessyn hölls, just på grund af gällardsa författnisgar, och i anledning af en dum tillträdares yrkande, fällde: till 428 rår bko ersöttningsskyldighet, såsom vållande till åkerns vanhäfd, deröre att de öppna dikena blifvit förvandlade till betäckta diken! Den nye boställsinnebafsaren är nu som bäst sysselsatt med att upptaga uaderdikningen emedan han ej tål några nyheter. ERNER ORSA — Utaf det på åttonde hufvudtiteln uppförda anslag till extra utgifter har K. M. tilldelat nedannämnde personer gratifikationer till följande belopp, för det de ädagalsgt nit och skicklighet i barnaundervisning, nemligen: åldriga qvinnspersonen Anna Maria Brediog i Mariestad 29 rdr; Johanna TIL. AJ Laa. NM sås. Ankan RKalica Parodatiar