Aftonbladet – 23 augusti 1855, sida 3

ingått om betydli ska förstärkningar till äm: Likväl påstodo igynnerhet franska tidningar, att de till en början voro bestämda för reservlägret i Nikolajew, från hvilket ställe ensamt de af kriget förorsakade luckorna i aktiva armån fylldes; svårigheterna för förplägningen medgåfvo som det uppgafs ingen förökning af denna srmå utöfver dess närvarande styrka. Enligt de sednaste depescherna om anfallet mot Tschernajalinien måste man antega, att sådana förstärkningar inträffat i en ej obetydlig skala, då ryssarne sett sig i stånd att återförnya sina angrepp mot de allierades flank och leverera dem batalj med en styrka af 60,000 man. Visserligen kan man förmoda att furst Gortschakoff samlat alla disponibla krafter för detta slag, då det var fråga om att förekomma de allierades nya anfall emot Malakowverken och sålunda rädda den dagligen hotade sydöstra delen af fästningen. Segern tillföll de allierade; den närmaste tiden skail dock visa om icke en förlamande verkan på de allierades snfallsoperationer förorsakats af denna manöver. Man ken visgserligen ej antaga att de, med den betydligt större truppstyrka som de au kunna disponera, skola såsom efter slaget vid Inkerman se sig åter nödgade till defensiven; men en så betydlig rysk styrkas ställning vid deras Bank splittrar likväl uppmärksamheten och nödgar dem att dela sin kraft. En af de närmaste följderna skall blifva omöjligheten att undvara den turkiska kår, som är posterad vid Tschernaja, och att alla de projekter som blifvit gjorda att föra den öfver till Asien skola förfalla, kan man ej betvifla. Omer Pascha tyckes ej hafva deltagit i slaget oca dea 16 Aug. ännu ha varit qvar i Konstantinopel. Det är anmärkningsvärdt att general Pelissiers depesch blott omnämner sardinarne, men ej turkarne, ehuru mau kan antaga att de med den position som de sednasgt innehade ej kunde bli främmande för striden. Times, meddelar korrespondenser från Krim, hvilka gå ända till den 4 Augusti. Anmärkningsvärda äro fler2 meddelanden från korrespondenten i turkiska lägret, hvilka häntyda på ryssarnes sedermera inträffade anfallsrörelse. Det heter deri: Hittills hafva farhågorna för ett ryskt anfall emot TschernajaIinien, hvilka i förra veckan voro temligen lifliga, ej bekräftat sig. Flera desertörer lemnade öfverensstämmande den underrättelsen att ett sådant anfall var nära för handen. Bland dessa är en sergeant, som varit anställd såsom skrifvare i ett af general Liiders (troligen general Liprandis) divisionskanslier, till börden ryss, men en man med större talenter än folk af hans grad, och som äfven genom sin ställning kunde veta mera än zsadra. Enligt hans uppgift hade ryssarne vidtagit alla anstalter för ett anfall på Tschernajapositionen, och icke det svåra vädret som man hittills förmodat, utan en order, som ankom i sista ögonblicket och uppsköt expeditionen tills general Paniutins ankomst med en kår af som det uppgafs 70,000 man, med hvilka han var på väg till Krim, hade hittills fördröjt detsamma. Denna kår skulle egentligen vara en observationskår, som blifvit samlad i gzödra Ryssland i förmodan att de allierade ej skulle rikta sina ansträngningar ensamt emot Sebastopol utan äfven emot andra punkter af ryska området. Då denna ganska naturliga farhåga likväl visat sig ogrundad, så drog man ej i betänkande att draga Paniutins kår till Krim. Desertören lemnade vidare vigtiga upplysningar om förhållandena i Sebastopol; garnisonen är ingalunda väl förplägad utan inskränkt till nästan half ration. Bränvin gifveg blott åt de soldater, som äro sysselsatta vid arbetet, och kött ytterst sällan. För öfrigt skall öfverflöd finnas i Perekop, Simferopol och till och med i Baktschiserai, men man saknar medel att derifrån framföra lifsmedlen, emedan nästan alla lastdjur som man förut reqvirerat till halfön äro döda.n För öfrigt innehålla Times korrespondenser från lägret ingenting anmärkningsvärdt. Ända till de första dagarne i Augusti hade ihållande och häftiga regnskurar inträffat, hvilka i lägret stundom antogo karakteren af ett slags syndaflod. Emellertid visade sig tälten i allmänhet såsom vattentäta och äfven i öfrigt var man försedd med det nödiga, så att man ej så svårt kände vädrets obehag. Canroberts rappellering tillskref man den omständigheten att hans underordnade ställning till Pelissier och Bosquet i längden dock måste befinnas vara olämplig. De ryska fartygen fortfara att besvära fransmännen med gin eld, dock hoppades man snart få ett batteri färdigt, som skulle vedergälla dem det. För öfrigt kunde man ej frigöra sig från den betraktelsen att anfallsarbetena sedan den 18 Juni i allmänhet framskridit ganska långsamt. På Paris börs uppslogs den 17 dennes föl. jande telegrafdepesch från general Pelissier, daterad Traktir den 16 kl. 10 på morgonen: Redan i några dagar hear ryktet spridt sig om ett af ryssarne påtänkt anfall. Detta rykte har i dag på morgonen blifvit förverkligadt. Ryssarne ha angripit Tschernajalinien med imponerande truppmassor, hvilka de under natten dragit tillsammans. De kastades tillbaka med mycket eftertryck af divisionerna Camou, Faucheux, Morris och Herbillon. De på vår högra flygel uppställda sardinarne ha tappert kämpat. Hufvudanfallet gällde bryggan vid Traktir. Fienden hade en mängd döda, och många ryssar ha tagits till fånga. Ryssarne voro redan i full reträtt till Mackenziemejeriet, då franska och engelska reserverna, isynnerhet engelskt kavalleri, inträffade. Fienden har här lidit en svår stöt. Våra förluster, som äro vida ringare än dem fienden lidit, kunna ännu ej uppgifvas. Följande depesch från general Simpson har ankommit till engelska krigsministern: Utanför Sebastopol den 4 Augusti. Mylord! Jag har äran underrätta er att fienden natten till den 2 dennes mellan kl. 10 och 11 gjorde med betydlig stvrka ett utfall nå Woronzowgägen. Rwvussarnes anMA om I ER RO RA AR