Aftonbladet – 23 augusti 1855, sida 2

Kl. 2, 40!. Fiendens eld blef mycket häftig; antalet skott i minuten uppgår till 30. Två fientliga fregatter och en ångare lade sig emellan Melkö och Drumsö och riktade en lifig eld mot den sednare öv. Icalles ha från fottsan inemot 5000 bomber blif-vit kastade. KI. 5, 55!: Fiendens kanonad är koacentrera : mot fästningen, men har sedan kl. 3 nägot aftagit. På ön Sandhamn opererade våra batterier med en sådan kraft, att de mot den agerande fartygen vid middagstiden drogo sig utom skoitbåll och ett af dem, som fått sin akterdel skadad, måst bogseras ut. KI. 8, 15!: Det förstärkta bombardementet aftager ej. Sveaborg d. 10 Aug, kl. 12,29 på morgonen. Med natteus inbrott började fienden att utom bomber inkasta koogrewska raketer i fästningen. Efter ungefärlig beräkning ha frän kl..7 i går morgon tills kl. 8 i går afton icke mindre än 10,000 bomber blifvit kastade; nu kastar han dessutom raketer, inemot 30 i minuten. KI. 2, 40! på morgonen: Det förstärkta inkastandet af raketer i fästniogen upphör ej; antalet af de kastade bomberna är ej så stort. Andan hos vära trupper är förträfflig. Kl. 7, 34 på morgonen. Från kl. 2 till kl. 4 på morgonen var fiendens eld svagare, men sedan kl. !, 5 agera mörsareoch kanonbätarne på nytti förstärkt massa, Kl. 9, 50! på morgonen: Fienden har dragit sina mörsareoch kanonbitar mer till venster och koncentrerat elden mot befåstningarne på Wester-Svartö; men, Gud vare 1o, ännu har det ej lyckats honom att tillfoga rn nägon skada. Alla verk och batterier äro oskajade.n Man märker lätt, att tonen i dessa depescher är temligen nedslagen och blott i början talas om ett lyckligt besvarande af fiendens eld. Öfver de anställda förödelserna iakttages den fullkomligaste tystnad. — Från ett engelskt linieskepp vid Nargön skrifves den 13 Augusti till vHamburgerkorrespondenten: Den 3 om aftonen fördes från alla större fartyg en del af artilleriet på de särskilda mindre mörsarebåtarne, för att begagnas vid det förestående bombardementet mot Sveaborg. Samtidigt dermed gafs signal från amiralskeppet Wellington att d. 4 kl. 8 på morgonen lätta ankar. Sedan man vid utsatt tid lättat ankaren, fingo de emellertid snart åter kastas, då man förutsåg en ej obetydlig storm, som kunde ha tillfogat oss betydlig skada på farten till Sveaborg, emedan som bekant är en mängd blindskär finnas der i farvattnet. Således qvarlåg flottan lugnt vid Nargön d. 4 och 3 dennes, utan att något synnerligt inträtade. Den 6 på morgonen, då sjön åter var temligen lugn och man kunde förmoda godt väder, gafs kl. 10 signal till uppbrott. Nu afseglade 1 tredäckare (Wellington), 4 tvådäckare, 2 fregatter, 1 korvett, 10 kanonoch 10 mörsarebåter, och ankommo eftermiddagen kl. 4 utanför Sveaborg. Om aftonen klockan nära 7 stötte äfven franska amiralskeppet Tourville, amiral Charles Penaud, till oss. Sedan de stora båtarne blifvit utsatta från alla linieskeppen och allt var i ord ning, utskickades ännu kl. 10 om aftonen båtar att i trots af det häftiga regnet undersöka om ryssarne tilläfventyrs här som utanför Kronstadt försänkt helvetesmaschiner. Sådana förefunnos ej; ryssarne måste således ej här ha väntat något besök af oss. Den 7 vidtogos alla möjliga förberedelser för ett bombardement; också ankom denna dag återstoden af franska flottan från Nargön och Kronstadt jemte de öfriga engelska kanonbåtarne. Om aftonen upprättades af fransmännen på en ö nära fästningen Sveaborg ett batteri om 12 kanoner och 35 mörsare, på hvilket arbetades till den 9 för att förse det med tillröckligt krut och projektiler. Den 8 syntes genom kikare på ett temligen stort hus en flagga med inskrift på engelska: Dårhus, hvilket dagen derpå visade sig vara ingenting annat än ett krutmagasin, som af oss gedan sprängdes i luften. Om aftonen denna dag sattes ytterligare från alla större skepp ettantal marinsoldater och beväpnade matroser i de särskilda kanonoch mörsarebåtarne. Den 9 kl. half 8 på morgonen, sedan signal till elden blifvit gifven och amiralerna vidtagit ytterligare anordningar, skickades första skottet från franska landbatteriet, hvarpå följde åtskilliga andra innan fienden började skjuta. De engelska och franska mörsarebåtarne började nu kasta bomber, hvardera af 218 skålpunds tyngd. Man kan Jätt föreställa sig hvilka skador en sådan bomb måste förorsaka! Från ryska gidan besvarades elden småningom allt lifligare, men uträttade så godt som alldeles ingenting, emedan de ryska pjeserna ej hafva den skottvidd som de engelska och franska. Framemot kl. 10 började äfven samtliga. kanozbåtarne att skjuta och nu blef det ett utomordentligt storartadt bombardement. Så snart ett krutmagasin sprängdes i luften helsades denna händelse af de engelska och franska åskådarne med entusiasm och hurrarop. Vid middagstiden förmärkte man på en ö, som låg ganska nära de stora skeppen och var beväxt med löfoch barrträd, flera ryska regementen sysselsatta med anläggningen af åtskilliga batterier som hade kunnat blifva ganska farliga för de engelska och franska skeppen, om ryssarne ej på ett obehagligt sätt blifvit störda i sin sysselsättning. Från amiralskeppet beordrades två fregatter och en korvett att bestryka ön med sina kulor. Snart nalkades dessa fartyg ön, gåfvo eld och inom kort hade ryssarne utrymt öa, sedan de tilisatt några hundrade döda och sårade. Fartygen återvände till oss utan att hafva lidit ringaste skada. KI. 5 e. m. tillfrågades alla kanonoch mörsarebåtarne, genom signal från amiralskeppet, om någon af dem hade någon död eller sårad. Blott på en kanonbåt hade en man fått sin arm krossad genom en mast som fallit; för öfrigt hade intet fartyg blifvit träffadt af någon rysk kula. KI. 7 på aftonen förmärktes en stor eld som brann ända till kl. 10 på morgonen och tycks hafva förstört flera stora