Aftonbladet – 22 augusti 1855, sida 3

ur en så oren källa; och man bör föra barnen på en mindre NR väg. . Men hyem vågar väl motstå dig, vanans förfärliga makt? — Är det ej för att följa din stråkväg som man låtit mig läsa. historien om. Jupiter, hvilken på samma gång håller åskviggen och begär äktenskapsbrott? Man:vet väl, stt det är oförenligt; men med tillbjelp af denna falskå äska minskär man den fasa som äktenskäpsbrottet ingör, och man föranleder de unga att efterhärma en brottslig guds handlingar. Och icke desto mindre, helvetiska ströra, störtar man i dina vågor alla barn, man gör af detta brottsliga bruk en stor affsr. Detta försiggår offentligen, under myndigheternas ögon, för en öfverenskommen lön. Det var villfarelsens vin som druckna lärare räckte oss i vår barndom; de straffade oss, när ,vi vägrade att dricka det, och vi kunde ej. från deras dom vädja till någon, domare, som gj var drucken som de. Min själ var sålunda ett rof för orena andar, ty det är ej blott på ett sätt som man offrar åt demonerna. Dessa så vältaliga klagorop, tillägger det katolska, bladet, denna så bittra kritik, dessa så hårda förebråelser, denna så rörande ber kännelse, äro de ej lika tilläropliga på vårt eget sekel som det för hvilket Augustinus skref? Bibehåller man ej under namn af den klassir ska undervisningen samma studiesystem, mot hvilket Augustinus med så mycken kraft höj: de sin stämma? Störtar man ej hvarje år i dess vågor tusestals barn, som der förlora tro, seder, känsla af menniskans värdighet, frihetskärlek, kännedom om sina. rättighete och sina pligter, som utgå derutur helt oc hållet inympade med hedendomens falska åsigter, dess falska moral, falska dygder, icke mindre än med dess laster och dess djupa förakt för menskligheten? i Ar det en barbär, en vandal, en gepid, som här vågar taga till ordet? Misskänner han den höga skönheten i de litterära min; negmärken som forntiden testamenterat oss eller de tjenster som de grekiska demokratierna gjort civilisationens sak? Nej, han kan ej alltför ofta upprepa, att han ej begär af lagen att proskribera, utan att icke proskri: bera. Må hon blott lemna medborgarne fria, De skola veta att ställa historien i sin sanna dager, beundra det som är värdt beundran, gissla det som är värdt förakt och befria sig från denna klassiska konventionalism som ut gör de nya sambhäöllenas plågoris. Under fris hetens inflytelse skola naturvetenskaperna och den verldsliga litteraturen, . kristendomen oc hedendomen nog veta att vid undervisninge förskaffa sig den rättmätiga andel som dem tillkommer, och det är på detta sätt som emellan sederna, iderna och intressena den harmoni skall göra sig gällande, som för sam; vetena liksom för samhällena är ordningens vilkor. o