Aftonbladet – 21 augusti 1855, sida 2

ler, sönerna på spel och mätresser. Hofjunkaren von Dank med flera, åt hvilka gubben lånat betydliga summor i apparans på adelskapet, som dock uteblef, hade ingen skilling att betala med. Slutligen kuade han icke bonorera sina skuldförbindelser, och nu skred det till en verklig konkurs, när hvarken aktier eller penningar funnos i behåll att stjäla undan. Gubben dog kort tid derefter, Pierre ville ingen antaga på kontor, Andr blef för tjenstefel afskedad från regementet och de söta gossarne nödgades slutligen associera sig om att hälla ett snuskigt spelhus för dröggen af lösdrifvare, At fru assessorskan hade man, för att slippa hennes tiggarvisiter, anskaffat. krögerirättigheter dem hon uthyrde, men hon lefde ett uselt lif. Lyckligtvis bar vår tafla ännu en sida; den är skön ochljus, Vi lemnade moder och son Janin ännu qvar i det otrefliga von Hellska huset; vi gå nu att återfinna dem under lyckligare förhållanden. Jacob arlände jemte sin värdige vän och beskyddare, efter en lycklig öfverfart, till Newyork och blef i Forstersks huset väl emottagea. Han srbetade med berömvärd flit och skicklighet, hvarföre han ock rikligen blef belönad, hvarigenom han äfven sattes i stånd att genom årliga penningeremisser bereda sin goda moder en sorgftri lefnad. Efter förloppet af några år satte Forsterska huset honom i tillfälle att -etablera egen handel, hvari han lyckades öfvermåttan väl. Han förvärfvade en, åtminstone i Sverge, ganska ansenlig förmögenhet och framlefde rätt lyckliga dagar, mea blef allt mer och mer intagen af en oemotståndlig läsgtan att få återkomma till sin älskade moder och fäderneslandet. Gerna hade hans vänner och välgörare önskat att bshålla honom hos sig, men de voro alltför graunlaga att vilja söka inverka på hans föresatser, hvartföre han också