Aftonbladet – 18 augusti 1855, sida 3

kunde jag aldrig förmå att ändra sitt dopnamn, — det hade åtminstone klingat litet bättre om man på kontoret kallat honom för Jack. Fru von Glamm, utan att vara godhjertad, var icke utan bildning; men som fattig enka stod hon i någon pekuniär förbindelse hos fru von Hell, och det är derföre lätt förklarligt hvarföre hon i allmänhet med låtsadt bifall -afhörde denna inskränkta cch ilskna persons resonnementer; dock fann hon denna gång det nedriga förtalet emot tvenne personer, hvilkas värde och uppoffringar för Hell-. ska huset voro henne välbekanta, alltför giftigt, och, under skydd af en ironi som hon väl visste att fru von Hell ej skulle ha begrepp att uppfatta, yttrade hon helt lakoniskt: Det är visst att herrskapet på ett ädelt sätt veta att godtgöra förluster och belöna förtjenster,, hvarefter hon tog afsked. 4,