Aftonbladet – 18 augusti 1855, sida 2

Nej, hör manx, inföll fru von Glamm, herr officern är ju riktigt galant? Åh, prat, gallant, hah! man lär sig, min själ, så lagom att bli gallant när man kommenderar i sqvadronen.s Och hvad du har blifvit mörk sen, anmärkte fru von Hell. Ja, i lägret bland soloch krutrök får man ta mig f—n ingen mjölkhy, svarade Andrå. Nu inträdde Pierre, äldsta sonen i huset, en smal, utmerglad yngling med mörkt hår obehagliga anletsdrag och mycket affektera hållning. Ah bonjour min kära bror Andre, är du nu här herr husarofficer?o Till din tjenst, min parisiske herr bror; har du haft roligt utrikes? Roligt, hvilken fråga, ja mer än du kan drömma om både här i Stockholm och i edra garnisonssmåstäder. Odmjuka tienare, herr bror, kanske att vii våra . . . Nå, sluta nu att käbbla som vanligt, mina söta gossar, inföll fru Hell, dethinner ni nog sedan; låt mig nu bara få sitta i fred och betrakta er tillsammans; det är så länge sen och så roligt att... 3. Än ett par personer på scenen. Men nu stördez hon i detta nöje af den inträdande Jacob Janin, en ynglig som egentligen blifver hjelten i vår berättelse och med hvilken, jemte hans förträffliga moder, läsaren snart kommer att göra närmare bekantskap: Åstestorn helsars, sade Jacob; hatt amerikanaren herr Forster) är bjuden till middagen. är a f t Till dinern, brukar manXväl.söga i bättre hus, anmärkte fru von Hell; det var roligt.