Aftonbladet – 16 augusti 1855, sida 3

helt af naturlagar, drömmer om. attyskapaett artificielt samhälle och -tar sig för attiefter eget godtycke tumma familjen, egendomen, den allmänna rätten, är socialist. Han: går ej tillväga som fysiologen, utan som bildhugs seren; han observerar icke,: han uppfinner; bak tror ej på Gud, ban tror-på sig: sjelf; han är ej vetenskapsman, ham ärtyrann; han jenar ej menniskorna, han förfogar öfver dem efter godtycke; han studerar ej deras natur, han förändrar den efter Rousseaus råd...:Han nsuper forntidens, föreställningssätt; tar Lygurgus och Plato till mönster, och man kan först och sist ta för gifvet, att.han tagits en akademisk grad. Ni öfverdrifver— skallman svara Mig — det ir.ej-möjligtatt vår studerande ungdom kan ivden sköna sforätidef insupa. så förderfliga isigtersock läror. Hvad annat viljen j då hon der skall ins nremta än hvad der verkligen sstårvatt finna? Försöken att draga er tillvminnes; i hvilken sinnesstämningni vid afgången från colleget inträddeniverldeti: Brännen j ej af begär att efteflikna jordens förhärjare :och uppviglarne på Fofum? För min del får jag tillstå att, när jag sr det nuvarsmde samhölletkastadetnya slägteti tiotusendetali samma gjutfofmar hvari Brutus och Graccheröt blifvit stöpta, för att derefter slunga dem, oförnögta af allt hederligt-arbete (opus servile), i den radikala pressen och på gatan, det förvånar mig att samhället -kunnät bestå detta prof. . Ty den klassiska undervisningen är ej blott oförsignig nogiatt störta oss direkte in i det romerska lifvet; dem störtat oss äfven dit då den vänjer 0ss! attegna det en passionerad dyr-, kan, att anse: det som mensklighetens sköhaste ideal, en-sublim urbildsrsom? är alltför högt stäld-för-att hås afmvderna?själsr, som vi böra söka efterlikna, men som vi aldrig kunta höppas upphinna. : Men, invänder-man,.sociaksmen har gripit de klasser som ej eftersträfvat någon akademisk grad: 4 Jag svarar med hr Thiers: Den sekundtra undervisningen lär ide bemedlade ktassernas barn de gala spräken.. Det är ej endast tisk det, 6E slot Och Hallign ankar Le oath iatin; det är stora och herrliga 1 t och stafyeri), det är sdskliglgrns framstäld i enkla, stora, outplånliga. bilder. — Den -sekundära undervisningen bildar hvad man kallar de upplysta Klusseras inom en nation. Och om de upplysta klasserna-också ej: ärö bea hebj )karskterisera de den dock. Deras laster, der SEepekaper: deras: böjelser; goda ellef ondä; KFO sösr; hela nasionens; de utgöra folket sjelft gen ittad af sina ideer och sina tänkesätt. ?) (Förträffligtlja — Ingenting kan gerna vara sannare, ingentingrförklarar bättre våra revolutioners sorgliga och Könstlade, förvillelsersDen klassiska forntiden, tillade br Thiersjplås tomoss öppet säga det åt ett sekel som-yfses-öfver sig sjelft, den klassiska forntiden är det skönnstecsonm verlden haft. Låten uvgdomen, mina. herrar, gvars stanna hos den klassiska forntiden, som i en-dugn); fridfull och helsosarA fristad, ämnad att. bibehålladen: risk och ren. Roms lugn! Roms fredi ;Roms renhet! Ack, om br Thiers långa erfarenhet och utmärkta förstånd ej kunnat: bevara höriom för en så sällsam förblindelsey huru viljen j då begära; att vår eldiga ungdom skall kunna akta sig derför? I dessa dagar har nationalförsamlingen vas rit vittne till en ytterstkomisk dialog, värdig eh-Möliörer pensel? Hr Thiers; vändande sig från tribönen till hr Barthelemy de Saint-Hilaire och utan att dra på munbetr: Ni gör orätt, om ej ur estelisk, åtminstone ur noralisk syppunkt; ätt för fransmän isynnerhet, som åröven latinsk natiob, föredraga den gtekiska framför deir rotserskä litteraturen. Ei: Bärthölemy de Saint-Hilaire, också utan att ära påciunnen : sÖ:h Piato?s I Hr-Thiers, ännu alltid utan att dra på munpen: sMan har gjort rätt, man gör rätt uta vårda sig dur degrekiska och Tatisska studierna... Jag föredrager lativet i moraliskt hänseende. Men man bar velat ätt de stackars ynglingårne på samma gång skule lära sig tyska, engelska, maturvetenskap, historiaj m. m. Att veta hvad som är, se der det: onda. Att insupa, romerska seder, se der det moraliska! Hr Thiers är hvarktn den förste eller ende som hemfallit under denna illusiony jag hade så när sagt under Menna. mystifkation. Må det tillåtas mig att! några få ord utvisa det djupa märke (och hvilket märke!) som den klassiska undervisningen påtryckt vårt lands litteratur, moralsoch politik: Det är en tafta som jag hvarken har tid eller ger mig ut för att kunna fullborda, ty Hvilken skriftställare skulle der ej uppträda? Nöjom oss derföre med en skizz. Jag skall ej gå ända tillbaka till Montaigne, Hvar och en vet att han var lika mycket epartan genom sina flyktiga idder som han var det föga af smak. och böjelse? Hvad Cörneille angår, af hvilken jag är en uppriktig beundrare, tror jag ätt han gjort seklets anda er :sörglig tjenst, då hån i sina sköna verser gaf en stämpel af. sublim. storhet åt de mest onaturliga, öfverdrifna, vilda och mot samhället fientliga känglor. Fenelon. Nu för tiden väcker kommuniss men vår afsky, emedan den förskräcker oss; men hade ej det långa umgänget-med de gamla gjort en kommunist af: Fenelon, af denne man som det nya Europa med rätta anber som den skönsste typ af moralisk fulls komlighet? Läsen hans Telemaque; denna bok som man skyndar att sätta i ungdomen händet, och j skolen der se Fenelon låna vise hetens egen gestalt för att: undervisa lagstiftarhe. Och efter hvilken organiserar han sia mönsterstat? Å ena sidan sätter han legstiftarer, som tänker, uppfinner, handlar; å deå shära sidan samhället, som orörligt och FM VR SSA i Y SI FÖ SE IS 0 0 SER VO SE