Aftonbladet – 14 augusti 1855, sida 3

PARAR RR Rn nnert annan nte n a nt nn nanna Åh, Peotre Petrowitsch, flickan är i deras händer; ti vet ganska väl, att vi här icke äro i Schweiz. ... Byt bort er Lampourdos det går visst för si ; men efter hvad gom nu händt torde ni veta att man också kan helt enkelt t:ga honom, utan tecken till byte... . ha, ha, ha, ha, hal... Oaktadt detta sötsura skämt, lyckades jag att vinns några dagars fred för honom. Ven gamla damen ble ännu mera ilsken emot mig, och hon lärer hafva sagt: Om det också skulle kosta mig tiotusen rubler, så måste ändock lagen ha sin gång emot de söta turturdufvorna ! Orsaken till den stora vreden och frikostigheten var den, att när jag besökte den gala damen, hade hon genast beslutat giita burt mig med det grönklädda fruntimret; det var min sedermera förnyade vägran, som förmådde henne att emot mig börja detta krig på lif och död. Till hvilka nycker äro icke gamla rika landtnåder i stånd, när de sitta på sina gods och hälla på ått leds ihbjel! Denna nyck bekom mig emellertid rätt illa; jag bortkastade dåraktiga summor, för att i alla fall endast vinna korta uppskof. Jag hade en mängd bråk och svårigheter att hålla Matrena dold för allas ögon; man utlade för nig väl tjugo snaror, i hvilka jag blott gerom ett underverk undvek att falla, jag kände nig ansatt och jägtad från alla håll, likt en tackars hare. Jag fördjupade mig i skulder, jag forloade min helsa tillika med mitt lugn. En att, då jag låg i mina säng utan att kunna ofva, tänkte jag: erre min Gud! Har jag då begått ett å stort brott, eftersom jag måste lida så rymt? Hvad bör jag då göra, om jag ej l: an afstå från att älska henne? Ty det är anska visst att detta öfverstiger mina krafter. .