Aftonbladet – 14 augusti 1855, sida 1

STOCKHOLM, den 14 Ang. Bet sjunde allmänna svenska Iandtbruksmötet. 4nåra artikeln.) Voro än åsigterna något delade i afseende på första frågan (om inrättandet af ännu ett ögre landtbruksläroverk), så var ehigheten lesto fullkormligare rörande svaret på den anIra, om nyttan af geognostiska kartors uppräts ånde öfver vårt land. Denna fråga ver splitter ny; den egde alltså iyhetens hela behag, och den var för många land ledamöterna sannolikt äfven temligen rämmande. Betraktad ur vetenskaplig, statsekonomisk eller specielt landtekonomisk synounkt, var den utan gensägelse den vigtigaste som vid mötet förekom. Med sakkännedom och öfvertygelsens hela värma behandlades den ock af professorerna Erdman och Svanberg samt af öfverstelöjtnant Stål, och af dem så fullständigt, att professor Arrhenius icke behöfde yttra sig, ehuru hans svåra befattning annars vid alla möten varit att sammanhålla diskussionen, att upplysa, vägleda, förmedla och lugna, hvarmed:han städse lyckats så väl, att vi gerna skulle vilja kora honom till landtbruksmötenas fredsfurste, så vida vi kunde göra oss rätt klart, att någon fördel låge deri att bekomma landtbruksmötena såsom furstendöme. Att ledamöterna enstämmigt uttalade sig för ) Då i första artikeln förekommer, att vi bland rättareskolorna ställa den vid Riseberga främst, emedan, andra skäl oberäknade, sjelfva egendomens skötsel är så utmärkt, hade vi på summa gång och af lika skäl bort nämna rättareskolan vid Degeberg, rom hvilken. enahanda omdöme i allo bör gälla. Läsaren har sannolikt redan anmärkt vär förseelse mot den om värt landtbruk så högt förtjente hr Nonnen, och vi äro pligtigs, likasom villiga, att till honom frambära värt pater peccavi. -Måvi ock kanna påräkna hans tillgift! Ett tryekfel i början af 4:de spalten torde äfven böra anmärkas. Der står: ty huro myeköt än både dess (Ultunas) styrelse och petitionärerna — skall vara: styrelsen och funktionärerna åc.