jag afsked af Mardari Apollonytsch och aflägsnade mig. Då jag for genom byn, såg jag en skymt af vinskänken Vacia, mannen med de stora polisongerna. Han gick gatan framåt och knäckte nötter under vandringen. Jag lät hålla stilla med vagnen och kallade till mig denne man. Hur är det med dig, broder? Man har afstraffat dig? Hur vet ni det?, svarade Vacia. Jag vet det, emedan din herre sagt mig det.n Min herre sjelf? Ja, Men hvarför har han låtit slå dig? Han hade visserligen skäl dertill, herre. Hos oss får man ej stryk utan skäl... nej, nej; hos oss händer det ej; vår husbonde är ej sådan; vår husbonde är en verklig herre. . . Hå, hå, en sådan herre... nej, nej, det finns ej hans like i hela guvernementet.s Kör ! sade jag åt kusken. Se der, se der det gamla Ryssland, tänkte jag för mig sjelf, i det jag begaf mig till mitt hem. (Forts.)