Aftonbladet – 2 augusti 1855, sida 1

Is vid Frodssatan; i O A. Nelsons, N:o 46 Drott5 Norrlandsgatas; i N. G. Söderbergs, N:o 12 vid ek:r banko raden. Under 16 sk:r banko införes —— 4 —— . Rbenprovinserna, mellersta Tyskland och Österrike lofva också att gifva öfverskoött. Från Carlsruhe skrifver man till oss, att storhertigdömet Baden och Rhendalen lofva en ymnig skörd. Under inflytandet af den gynnande väderleken har rågen, som på flera ställen gåg cålig ut, åter repat sig. Vårsäden, och isynnerhet potatisen, är mycket frodig. Från Minchen skrifver man till oss under den 26. att skörden förlidet år var ringa, till följd af missgynnande väderlek, men att grödan i år, trots kölden och torkan, lemnade intst öfrigt att önska. I Mähren, Echlesien och Böhmen erbjuds skördarre sedan ett psr år endast ett medelmåttigt resultat. Detta är få ofvannämnda länder äfven obetydligt råg, men de hoppas fylla bristen genom majs, som de nu odla i stor skala och som erbjuder folket en sund, billig och nörande föda. Försök till brödbakning deraf hafva egt rum, och man för säkrer att detta problem, ät hvars lösning så måbga personer sedan tio ör egnat sig, är pi vägen att blifra löst. I Ungern hafva utsigterma för skörden åstadkommit betydliga prisfall. I Wien beklegar man sig öfver de dåliga utrigterra för rågen. I Triest ech längs Adriatiska hafvet är man trygg för framtiden; i Lombardiet-Venedig, hvarest skörden redan är börjad, säges att den utfallit någet mindre väl är man värtat; mer klagomåler äre ej allmänna. Uaderrättelserna från Ryssland, det norre och det södra, äro ieke gynnsamma, mem hvad angå oss detta ofantliga rikes missöden, gedan vi ingenting hemta från dest -kormbodar? Från Riga sktef msn der 10 Maj att grödan på marken myeket lidit till följd af den milda vintern, som gjort att marken knappt varit kälad. Också har spammålen stigit i pris. På kusterna af Svarta hafvet och Azowe ska sjön synes det att torkan anställer svåra förödelser, och att skörden, vanligen så rik i dessa nejder, detta år blott ger medelmåt tig öring. Vid Juli månads början gjorde äfs ven i Donmaufurstendömena torkar sig känbar. Åkrarse, som sedan April -stode ganska vackra, sågo föga lofvande ut. Galais fortsatte sina skeppuingar till utlandet. Sedar segelfartens början hade derifrån afgätt 872,831 hekt., och upplaget var vid denna tid 321,500: hekt. I Egypten var skörden redan slutad den 2 Juni. Då Nilöfversvämningen i är varit ganska rik, beräknar man att 1,552,000 hektarer land blifvit besådda,och att efter 12 hektolitrer pr hektar skörder borde uppgå till 18,624,000 hektolitrer. Enligt våra korrespondenser skall deraf 800, hekt. åtgå för städernas behof, 6 å 7 millioner för det inre af landet och något mer än 7 millioner blifva öfver för exporten. Man ser nu, att de resurser som erbjudas af Spanien, Östersjöländerna och Egypten ensamma vore tillräckliga att fylla bristen i England, Belgien och Holland. Men på andra gidan Atlantiska oceanen äro Förenta Staterna, som 1854 utskoppnde 10 millioner hekt.; äfven i år blir skörden förträfflig i dessa ofantliga landområden. Man får således ännu: lägga 10 millioner hektolitrer till de ofvam uppräknade disponibla förråden. Hela summan af disponibel spanmål i Europa och Nordamerika, utan att deri upptaga importen från Westindien, skall efter all sannolikhet uppgå till minst 28 millioner hektolitrer, under det att den största möjliga bristen icke kan öfverskrida 18 millioner. Bröd skall således ej heller detta år fattas Europa, oaktadt Rysslands orimliga anspråk på att kunna utsvälta det. Då man betraktar Förenta Staternas eerhörda omfång och siffran af dess inbyggare, som nu utgör 26 millioner, kan man förumdra sig öfver att detta ofantliga land, hvarest jorden är så bördig, icke kan exportera mer än 10 millioner hektolitrer af alla sädesarter. Man kan ännu mer förvåna sig öfver att d. 27 Juni kostade i Newyerk Tennessee-hvetet från 40 till 41,75 franes pr hektolitre af 771, kilogr. vigt (en kilogr. 2!, sv. skålp.), medan i Frankrike högsta priset är 36 francs, Toch medelpriset långt under. Hvaraf kommer Å denna utomordentliga stegring i Förenta Staterna, hvarest ända till de sista tiderna alla lefnadsförnödenheter stodo i så lågt pris? Detta fenomen synes hafva sin grund i de ofantliga väg-, kamaloch röjningsarbeter som bedrifvas i Förenta Staterna och taga så många armar från åkerbruket. Men då befolkningen i detta ofantliga lamd blir fullt ordnad, skall den producera efantliga qvantiteter säd, som den skall utbyta mot Franrkrikes viner, sidenvaror o. 8. Vv. Spanmålshandel på Svarta hafvet är ruinerande för Europa, emedar dessa länder endast taga våra penningar i utbyte; med Nordamerika, som är en stor konsument, blir denna handel ex af de mest vinrstbringande, emedan den baserar sig på utbyte. Det är således i vårt intresse att påskynda ögoublieket för realiserandet af denna byteshandel. Då bafva viej mera att betrakta utsigterna för skörden ur annan synpunkt än det rena landtbrukets. Det gamla Europas förseende med lifsmedel skall ej längre bero af de vilda horderna som bebo stränderna af Svarta hafvet, utan hvila i händerna på ett ungt, intelligent ech företagsamt folk, hvars lösen är ständigt Framåt. Vi skola då ej mer hafva attfrukta missväxt oeh hungersnöd. ee. I tt nm WT, Ar RP RR — Man läser i Christianiaposten för d. 29 Juli: Ht M. Konuncoen ankom till Chrittiania i