Aftonbladet – 2 augusti 1855, sida 1

deraf att våra grannar icke hafva nog för sig sjelfva, utan att de äro tvungna att hemta en del af sitt dagliga bröd från utlandet: — Efter England får man ställa Belgien, som också ej kan uppfylla sina inbyggares behof. För att afhjelpa denna brist beslöts genom ent lag 1846 att uppodla Campine-hedarne. Derigenom förvandlades 400,6U0 hektarer af ditills ofruktbara sandfält genom vattning till rik och bördig mark; men denna utsträckning af sädesproduktionen har emellettid ieke kunnat återställa jemnvigten mellan konsumtion och produktion. 1853 års skörd lemnade en brist af 1,700,000 hektolitrer. Sistlidet år erkändes af inrikesministern under diskussionen öfver en lag om fri spanmålsinförsel, att Belgien i de bästa år hade ett defieit af 7 å 00,000 hektolitrer spanmöl. Holland, till större delen eröfradt från fioderna och hafvet, befinner sig i samma ekonomiska vilkor som dess granne. Liksom England, -har det mer än hälftea af sitt område upptaget af foderväxter, och egnar större delen af gin afkastning åt ladugårdsskötseln, af hvars produkter det utförer betydliga qvantiteter. Liksom Belgien, har det ouppodlade sträckor, men hvilka till följd af sin sumpiga belägenhet äro ganska svåra att fruktbargöra. För öfrigt sparar Holland, liksom alla andra länder med mycket utbildadt åkerbruk, em stor del af sitt område åt odlingen af oljeoch rotväxter, så att dess egentligen sädesframbringande fark är ganska inskränkt. Också behöfver detta land årligen importera säd. 1852 uppgick införseln af hvete och råg till 1,091,940 hektolitrer, fastän den 1854 sjönk till 657,120. Men till dessa siffror måste man lägga 79,680 hekt. korn och 142,830 hekt. bohvete, hvaraf endast obetydligt infördes 1852. Konsumtionen af de båda sednare sädesslagen tilltager betydligt hos den stora massan. England, Belgien och Holland synas för ögonblicket vara de enda länder som konsumera spanmål utöfver sin produktion. Under vanliga förbållanden kunna ännu Frankrike, Italien och Schweitz producera nog till sitt eget behof; men man får ej dölja för sig att under konsumtionens tillväxt och lyxens fordringar äfven dessa stater, om de icke göra något för sitt åkerbruk, snart skola likaledes befinna sig nödgade att importera. Blard de europeiska folken måste således årligen tre, äfven med de bästa skördar, hemta minst 15 millioner hektolitrer spanmål utifrån. Om två af dem, Frankrike och Italien, någongång exportera, så Ero importerza, till hvilka de vanligen måste taga ein tilläykt, betydligt sörre än de disponibla upplagen. De dåliga skördarne 1846 och 1853 hsfva lemnat Frankrike ett deficit af 25 milliozer hektolitrer, medan de under mellantiden exporterade öfverskotten icke uppgått till hälften af denna siffra. Hvilka öro då de utvägar som de nyssnämda folken hafva att återställa jemnvigtan mellan produktion och förbrukning? Och särskildt, kan den kommande skörden tillfredsställa alla dessa bshof? I hvilka kornbodar skola Engjand, Belgien och Holland hemta hvad som felar dem, förutsatt att deras skörd blir god? De underrättelser vi sedan två månader mottaga från de särskilda läsderna i. Europa och Nordamerika tillåta oss att skingra ale farhågor... England, Holland och Belgien synas ganska nöjda med den växande grödan. Dessa länder räkna på en god vanlig skörd, det vill säga att deras defieit skall kanhända uppgå till 15 å 18 millioner hektolitrer. Frank-) rike kan nöja sig med sin egen och Algeriens skörd; frår Schweitz förspörjes ingen klagan; Italien synes belåtet; på Sicilien fordrar man till och med uppbäfvande af förbudet mot spanmålsutförseln. Spanien, som sedan två år fyller talrika reqvisitiorer från amdra länder, hoppas ännu fortsärta dessa affärer. De höga priserna som d-:ss sparmål betingat göra lamdtbrukarne omsorgsfullare vid valet af utsäde och öfriga detaljer af yrket. Äfven här har den närvarande krisen åstadkommit några framsteg. Underrättelserna från Castilien, Bircays, Andalusien, Catalonien 0. 8. V. äro högst tillfredsställande, San och Sebastian, Sevilla, Malaga, Barcelona, Santander och flera orter fördubbla med hwarje dag sin verksamhet. Den sistnämda staden uppvisar framför allt en betydande skeppningssiffra, hvilken blir ännu betydligare när denna ort genom den föreslagna jernvägen blir satt i förbindelse med den Castilianska kanalen, och då slutet af de betydliga hamnarbetena skall tillåta uppförandet af en ny stad med ofantliga dockor och magasiner. Östersjön, som årligen provianterar vestländerna, synes ganska trygg i afseende på den kommande skörden. För knappt halfannan månad seden såg det illa ut med rågen, och hvetet var föga avanceradt; men sedan dess har en följd af vackra dagar fullkomligt ändrat utsigterna. De sista underrättelserna från Berlin, Rostock och Stettin I skingra alla farhågor. Skörden i Östersjölän.I derna lofvar att bli god och erbjuda sin vanb j 0 a Ås or RR Re — OM EE Mm mm ÖV CC RM AA AA ft et AA VA MM —— AE PV I liga kontingent. Nu vet man att bland exporthamnarne utskeppad Königsberg för sin del 11854 548,160 hekt. hvete och 203,610 hekt. råg. Danzig utskeppade 675,270 hekt. hvete loch 56,430 hekt. råg, oberäknadt korn, hafre I och ärter. På det hela hafva vi att från , Östersjön påräkna 8 å 10 millioner hektoliI trer, som räcker en god del till att fylla EngI lands, Belgiens och Hollands behof. På andra sidan af Östersjön befinna sig Sverge och Norge, som produeera mycket I säd. Under den 2 Juni skrifves från Stock, holm, att man redan då, oaktadt det sena , ! öppnandet af segelfarten, utskeppat öfver 500,000 tunror särskilda spanmålsarter. I .de förnämsta hamnarne i de båda rikena var e I ett stort antal fartyg under lastning. De som hade spanmål i upplaz skyndade sig att sälja, , jemedan den kommande skörden gaf de bästa förhoppningar. Det estra Europa kan IT ge