Aftonbladet – 31 juli 1855, sida 3

värd, hvars lynne synbarligen blifvit lyftadt vid Kouprianes id6 att blifva anställd vid kontoret, medgif ändå, det är brå förtretligt att göra tjenst som eldare, icke sannt? Jå, ja, för en man, sådan som du, måste det vara en alltför tråkig syssla.s Nå väl, min. kära Nicolai Eremeitsch, genmälte Koupriane; du är nu kontorschef, du; det är rättbra, det; ingen kan bestrida dig den posten, det är kannt; men en tid bortåt vår också du fallen i onåd, du också måste då bo i en eländig bondkoja.r Se så, se så, nog nu-om den saken, sade med vrede den plumpe Nieolai; har man väl sett på maken! Den der bondlurken, som man nedlåter sig att skämta med, han borde tåcka Gud för det att någon bryr sig om att tåla till en sådan tok ls Nå väl, förlåt; Nicolai Eremeitsch; det var det myckna pratet som vållade allt detta.n pPratet, ditt nöt, pratetls Dörrn öppbades; en kazatechok) inträdde och sade till Hit värd: . sNicolai Eremeitsch, nådig frun frågar efter er. Hvem är hos benne? tillsporde han den unge gossen. Akcinia Nikitischna och en handlande från Veneff.s Godt, jag kommer straxt. För på, niandrar, tillade han i öfvertalande ton, aflägsna et genast och framför allt gör mig af med vår nya eldare; ser ni, tysken KarbKarlytsch kunde händelsevis komma hit och göra föratgelse. Miti värd jemnade sitt hår och hostade i hånden, som vanligtvis var belt och hållet ) Små vackra gossar i kossackdrägt, som i de rikas rum hålla sig vid dörrn, för att emo:taga befallniogar och öfverbringa dem åt andra domestiker.