Aftonbladet – 31 juli 1855, sida 2

DANMARK. ; Enligt Feedrelandets kommer riksdagen att inkallas till den 11 Augusti. Öfverstlöjtnant Henckel, en af de officerare som mezt bidrogo till segern vid Idsted, har nyligen aflidit, på årsdagen af nämde batalj: Dspartementstidenden meddelar nu riksrådets beslut i författningssaken, hvarigenom det med 18 röster mot 2 (Reventlov-Farve och Tscherning) ger sitt bifall åt förslaget till helstatsförfattning. . I sin till konungen stälda skrifvelse beklagar sig riksrådet visserligen, att det måst behandla hela förslaget en bloc, antingen antaga eller förkasta det i sin helhet, och säger att det med gladare mod kunnat gifva sitt samtycke, om det fått föreslå förändringar i vissa särskilda bestämmelser, det har icke varit riksrådet riktigt klart att förslaget på det lyckligaste sätt löst den stora uppgiften; — men i betraktande af att E. M. icke blott i detta författningsutkast kommit till mötes den af riksrädet i dess allerunderdånigste slutadress uttalade önskan, att riksrådet måtte erhålla en beslutande msdverkan vid statsbudgeten, säväl som på slutliga afgörandet af statsräkenskaperna i föreniog med upprättandet af en sjelfständig råkenskapsrätt, utan i det hela tillagt riksrädet beslutande medverkan i alla lagstiftiingssaker, som angå de gemensamma avgelägenheterna, ander det denna delaktighet i lagstiftningen dock är sälunda ordnad att de olägenhater, som deraf kunde uppstå, mäste anses aflägsnade; i betraktande af att i författningsutkastet uppanbarar sig en allvarlig sträfvan efier att förena den monarkiska principen med det konstitntionella sytemet och att dela lika mellan de särskilda landsdelarne, och ati således befästa bandet mellan dessa och betrygga enigheten emellan deras befolkning ; i betraktande af att författningen sjelf gifver ut väg att de brister och ofullkomligheter, som erfarenheten deruti kan ädagalägga, kunna blifva afhjelpta på ett föga besvärligt sätt, utan att dock kunna försiggA med sådan jätthet att den nödiga tryggheten saknas att en så vigtig lag ieke undergär alltför mänga och plötsliga förändringar ; i betraktande af att det blifvande riksrädets sammansättning är ordnad på ett sätt som låter hoppas att såväl de särskilda landsdelarne, som de särskilda samfundsklassernas intressen skola blifva bevarade och att det alltid i detta vigtiga gemensamma organ skall finnas den högre insigt och det högra förständ som erferdras för afgörandet af monarkiens angelägenheter, i förening med den måtta, den varsamma öfverlåggning oeh det välvilliga kommanda till mötes, som är alldeles oumbärligt, om män från olika landsdelar oeh med till en del olika språk oeh nationalitet skola arbeta tillsammans; i betraktande slutligen af att inom alla samfundsklasser och i alla landsdelar, bland alla dem som äro Eders Ma2j:t trogna och uppriktigt älska landet, berrskar den fasta öfvertygelsen att monarkien icke behöfrer nägot så mycket som att ändtligen komma till lugn genom ett fast ordnande af dess författningsförhällanden, och den allmänna åsigten att monarkien år gifven till pris ät stora faror och stor osäkerhet, stå länge förhållandena emellan landsdelarne inbördez3 icke äro ordnade på en fast och varaktig grundväl; gifvrer riksrådet, sedan det bshandlat denna högst vigtiga sak på föreskrifret sätt, med 18 röster emot 2, härigenom, i förmågo af den allerhögsta förordningen af den 26 Juli 1854 6 28, sitt samtycke till samma, i förening med utkast till förelöpig lag angkende valen till riksrådet, afgifoa utkast till författniogalag för danska monarkiens gemensamma angelägsanheter, 2å att, då denna nya författningslag af Eders Majestät är utgifren, den ofvannämnde allerhögste förordningen af den 26 Juli 1854 upphör att vara gällande. Den 25 och 26 Juli hemsöktes jutska halfön åter af starka regnoch hagelskurar, som flerstädes förorsakade mycken skada. SPANIEN. En korrespondent skrifver från Madrid den 16 följande till Indp. Belge i fråga om diktaturen : Frågan om diktaturen har under de sednaste fjorton dagarne sysselsatt pressen i Madrid. Den väcktes först af Gazsta och har framkallat en utomordentligt hetsig polemik. Hvart och ett af partierna betraktar saken från sin synpunkt; det moderata partists organer äro af samma tankar som Gazeta di Madrid, det vill säga för en diktatur. En sådan ior detz egentliga mening skulle likväl icke kunna bestå här i landet; den skulle förutsätta den konstitutionella tronens störtånde; men spanska folket är det mest monarkiska af alla. Deremot önskas allmänt en kraftig regering, en kraftig man vid sidan af tronen, som kan göra slut på de missbruk som uppstått på ålla håll. För en sådan diktatur stå emellertid cortes i vägen. Detär visserligen sannt, vt de konstituerande cortes icke uppfyllt de stora förpligtelter som staten ålagt dem, att de gjordt mycket ondt och blott litet godt, att de ofta lagt hinder i vägen för regeringen och förlamat henne, i stället för att som de borde ha gjort stärkt och uppmuntrat henne; men ait derföre angripa den konstitutionella principen, skulle dock vara att gå för lingt och utsätta landet för en stor fara. Man trodde först att tidningen ville proklamera Esparteros diktatur, och sedan, då den i följetongen meddelade ODonnels biosrafi; att den skulle föreslå krigsmnisterns; sågra blad uppmanade den att förklara sig rörande personen; ja, flera deputerade hade så aär interpellerat krigsministern derom. Frågan är ännu en sväfvande fråga, med hvilken Espartero och ODonnel hittills haft istet att skaffa. De hafva icke framkallat den. Den har framkommit emedan man önskade ingifva regeringen litet mera energi och större mod under Spaniens nuvarande äfventyrliga ställsing och.för att åter höja auktodtetsprineipen, hvilken i följd af splitet emellan de politiska partierna en längre tid på alla sätt blifvit kränkt.s TURKIET. Omer Paschas ankomst till Konstantinopel, som allmänt betraktas såsom ett tecken der