Aftonbladet – 25 juli 1855, sida 2

for tankfullt -att betrakta den olycklige med mörk blick. Förlåt, min vän, gade han med ett förbindligt småleende, under det han helt vänskapligt lade sin Hand på mitt ena knä; derefter betraktade han återigen, under tystnad, sin tjenare och tillade. Nå väl då! hvarvid han ringde på en klocks; genast inställde sig en liten mörk karl med låg panna och lömska ögon. Gör dina tillredelser för Fådor, sade Arcadi Pawlytsch, fullkomligt herre öfver sig sjelf. Den lille undersättsige karlen bugade sig och gick ut. Se der, min vän, obehagen af att bo på landet, sade Arcadi leende till mig. Men hvart tar ni vägen? Blif qvar, sätt er hör., Nej, jag tackar, jag mäste lemna er, nu är det tid.n Att gå på jagt. Alltid på jagtl! Det är då en riktig passion! Hvartät tänker ni ställa kosan? En fyratio verst härifrån, till Reabovo., Till Reabovo! då följer jag med er; Reabovo ligger bara fem verst ifrån min egendom Chipilowka, och jag har alltför länge uppskjutit att bege mig dit; men hittills har jag ej haft tid dertill: Nu deremot passar det sig ganska bra. Ni jagar hela dagen vid Reabovo, efter ni så önskar, och på aftonen kommer ni till mig. Förträffligt! Vi skola supera godt; jag tager min kock med mig, och hi skall finna en säng för er räkning. Bravo, bravo! tillade han utan att afvakta mitt svar. Det.är således afgjordt! Hollah! bör hit någon! fort, låt spänna för gröna kaleschen. Ni har ännu icke varit på Chipilowka?.. Men då jag närmare tänker på saken, så gör jag mig verkligen samvete öfve, att föreslå er att tillbringa natten i min burg.