Aftonbladet – 23 juli 1855, sida 2

Article Image
handlingar, så skall engelska folket icke längre låta öfvertyga sig om, att ansträngningarne på Krim hafva ett förnuftigt mäl. Tal. deremot hade varit för deras antagande just emedan han ansäy kriget och ansträngningarne på Erim för en nödvändighet. Tal: inser storheten af faran för Turkiet, och anser Rysslands makt och planer vara så beskaffade, att dö kräfva, om möjligt, en föreniog mellan alla öfriga europeiska makter i ett gemensamt krig mot Ryssland. Hvad tal. ogillar i de österrikiska förslagen är, ait de uppställa grundsatsen om motvigt såsom hufvudgrundsats. Men om kejsaren i Österriseafgåfve. en förklaring, att han vore beredd att framställa dessa förslag såsom oltimatum till Ryssland ech att efter fredsslutet ingå ett skyddsförbund med England och Frankrike till Turkiets försvsr emot Ryssland, så finner tal; härunti en borgen för Europas fred; som de största framgångar på slagfältet icke förmå utverka, om Österrike ieke förenar sig med England och Frankrike till Tarkiete skyddande emot Ryssland. Dessa vorei allmänhet de skäl, på hvilka han ansettförslagetrantägliga. Den 16 Maj hade regeringen från lord Westmoreland mottagit endepeseh, innefattande de österrikisksrförslag, som engelska regeringen hade trott att Österrike ämnade framställa säsonv. ultimatum, för att, om de afsloges af Ryssland, uppfylla sina-genom decemberfördraget åtagna förpligtelsers I deis ställe förklarade Österrike nu, att det icke skullö anse deras förkastande af Ryssland såsömen easus Belli; men väl i sådant fall afbryfa konferenserba. Engelska rögerifgen fann, att det icke lönade mödan att i kobferenserna vidare understödja ett dylikt förslag, som Vr vida ofördelaktigare, än det af tal. och af hr Dröuyn de Lhuys föreslagna. Derföre anbefalldes lord-Westmoreland, att, om detta förslag skulle framställas, icke inläta sigi diskussion deröfver, utan genast förklara konferensen upplöst. Samma förhällningsordör--håde franska ombudet fått. Södah dessshafva underbandlibgarne med Österrike om afläfande af ett uttimåtäm upphört, och kriget måste fortsattas: Mån har lagt tal, till last att hafva, fåstan gillande de österfikiska förslagen, hällit ett tal om nödvändigheten af krigats fortsättande. Tal. ansäg sitt förhållande icke förtjena tadel; Dä hade konferenserna redan blifvit afslutade, och tal. hade icke sett nägot hopp om fred i annat än uti krigets kraftiga fertsätta de. Hr Disraelis klander möt regeringen, att icke -hafva gifvit huset kännedomrom de österrikiska förslagen; rörde iekötal., utan utrikesministern. Dock trodde tal , att rögeringen gjort rätt uti aft ickedå offentliggörtförslagen, och sökte bevisa detta påstående. Fredspärtietssträfvanden ansäg tal. hafva haft motsatt verkan möt hvad de åsyftade, ty de hafva endast tjenat till att bibringa fientligt sinnade makter den tron, att. England endast ogerna fortsätter kriget: Slutligen tillkännagaf: tal., att han efter sin äterkomst från Wie hade begärt afsked, men att denna begäran icke af lord Palmerston antagits. En förnyäd afskedsansökam Hade rönt samma öde, och först nu, då han för tredje gångenpåyrkat sitt afsked; hade det beviljats. Att tär. blifvit nedsvärtad och förtalad, förundrade honom ickö; tal. delade detta öde med män, sådana som lord Althoj och lord Råglan. Ur sitt samvetes vittnesbörd hemtade dock -tal. tröst och lugn, äfven om; han skulle nödgas helt och hället afträda från den politiska skådebanan. 4 SirL. Bulwer förklarade, att-bans förslag icke härflutit ur personliga bevekelsegrunder, att han ansåg lord J Russells rättfärdigande för otillfredsställande, och förnyade sina anfall mot honörm med stof häftighet. Harr liknäde honom vid en krigare som lemnat sin sköld efter sig på slagfältet, mer han tog dock tillbaka sitt förslag till klandervotunt Hat beskyllde kabinettet för brist på sammanhållning och skildrade. lörd Palmerston såsom vida fredligare siånad än lord Clarendon: Lord Palmerston försvarade kabinettets förhållande. Hr Disraeli genmälte, att. kabinettet endast derföre hade afvikit från lörd Joh Russells åsigter, emedät Frankrike-icke gillåde den, men att kabinettet i verkligheten ännu allt jemt dolde: ett fredsparti i sitt sköte.s— Hr Roöebuck instämde och utpekade isynnerhet sir C. Wood, sir C. Lewiå ock sir!G7 Grey såsom fredsvänner par preferances — Bir G. Grey tillbakavizsåde detta påstående? och förnekade att kabmettet i sin helhet någonsin delat lord J: Russells åsigter, — Hr Gladstone förebrådde regeringen att icke ens hafva underkastat de österrikiska förslagen en grundlig pröfning: — Då; såtom nämdtär, sir LyBulwer hade tagit tillbaka sitt förslag, så Hade diskussionen ingen vidare påföljd... Enligt Ecönomists skäll supplementärkrediten för armån och flottan, hvärom skåttkammarkanbleren redan för denna session förklarat sig vilja göra hemställan, icke belöpa sig till mer än 3 eller 4--millioner-Z. Ett nytt lån lärer ej bli nödigt; påsin höjd behöfver man i början af nästa år ge ut en måttlig summa i. skattkammarobligationer. I Hydepark samlade sig åter d 15 en menniskommassa af 8 till 10,000 personer; till följd af polisens förfoganden, afiopp dock allt utan några fridstörande demonstrationer. Invånarne på de till parken stötande gator hadexskyddat sina fönsterrutor; medelst starka luckor (Lord Grosvenör med jernluckor.) Enligt Daily News lära i Shörnöliffe redah 400 man vara samlade för de tvenne kavalleriregementen som skola uppsättas för främlingslegionen. -Regementena, bestående hvart och ettaf4 sqvadroher om 140 hästar, sammansättas endast af tyskar och ungrare. Regementsbefälhafvåre blifva tvenne engelska kavalleriofficerare ; men den öfriga. officerskåren kommer endastatt utgöras af tyska kavalleriofficerare eller erigelsmän söm tjenat i tyska kavalleriet. Kommandot föres på tyska språket. I Dover har en-rysk agent vid namn David Abramiwitch Bzirnicensky, som ger sig utför en polsk jude, blifvit instamd till nästa assisrätt, under anklagelse att hafva gjort försök att förleda schweisare uti främlingslegionen till desertion. Enligt underrättelser från Malta hade Caradocs den 10 ditkormrhit medlord Raglans lik. Hela Sjoppetr hade blifvit svartmäladt, och allt häntydde på dess sorgliga bestämAT a Na ro a AS er on .

23 juli 1855, sida 2

Thumbnail