Aftonbladet – 21 juli 1855, sida 2

tan, ehuru halmen är kort. — Vårrågen, som blifvit sent utsådd, synes lofva ged skörd. Korn, ortens hufvudsäde, samt Hafre och Blandsäd förets i allmänbhet ett frodigt utseende. Likaså Årter och Vicker, som dock hår i orten föga odias. Potäter samt andra rotfrukter bafra nyligen uppkommit, hvarföre något ancat omdöme om dem för närvarande icke kan lemnas, än att de växa i tjanlig väderlek. Lina och Hampa äro lofvande. Gräsväxten, som led och fördröjdes af den sena våren, har sedermera utöfver all förmodan fortskyndat och torde i allmänhet gifva medelmättig skörd. Det artifieiella gräsets växtlighet synes i allmänhet vara af ged beskaffenhet, ehuru en del skadades af den långa vårkylan. Årets gröda ivom länet synes sålunda kunna öfver hufvud antagas blifva ged. EE — Enligt hvad vi på enskild väg hört omt.las skall frågan om jernvägens riktning genom Skaraborgs län hafva förevarit i g rdagens konselj och der gifvit anledning till en fem timmrs diskussion. Sedan Kongl. Maj:t nyligen vid bestämmandet af den skårs:a jornbansriktningen förklarat sig hylla grundaateen af den kortaste och rakaste vägen, den fördelaktigaste terrängen och de lindrigaste anläggningeoch underhållskostnaderna, hade man bort vänta att samma grundsats äfven denna gåeg blifvit följd genom väljande af den kortzste, rakaste och minst kostsamma linien öfver Skara. Så lärer likväl icke vara förhållsndet; utan, i stället att välja en af de tre föreslagna barorna och gåledes slita tvisten, lärer en fjerde bana inom sjelfva konseljen hafva blifvit uppställd såsom medtäflare, nemligen en bana som från södra länegränsen skulle kröka sig öster om Mösseberg till Falköping, för att tillfredsställa Falbygden och Jörköpingsintresset, men derifrån åter svänga vester om Billingen, i öfveressstämmelse med hr statsridet Sandströmers förslag, dock utan att i sin norra fortsättning göra kroken till Mariestad, utan följande den rakare, för Skarabanan utstakade riktnisgen. Det skall således hafva blifvit beslutadt att det definitiva afgörandet skall uppskjutas till dess mar hunnit undersöka der nya föreslagna sträckningen, hvarmed man synes åsyfta att göra en ktea koncession åt hvardera af de två kämpande hufvudintrestena. Huruvida genom en sådan kompromiss det helas intresse skulle viana eller förlora, lemna vi tills vidare osagdt. Detta beror väsentligen på längden af der aya baman och beskaffenheten af dem lokal den skulle genomlöpa. När detaljerea afundersökningen blifvit närmare bekanta skola vi videre yttra oss i frågan.