Landtbruksmötet i Upsala. (Från Aftonbladets korrespondent.) X. Allmän sammankomst. Tisdagen den 10 Juli kl, 12—2 e. m. (Slut fr. torsdagsbl.) Då hr statsrådet Silfverstolpe redan från mötet afrest, beslöts att den af honom väckta fråga skulle sist behandlas, om tiden så medgåfve. Man företog nu femte frågan: Huru böra eldrior vara inrättade,i för att med minsta kostnad vid uppförandet och med minsta vedåtgång på kortaste tid torka ssd? Prof. Arrhenius uppläste en af hr arkitekten Ekman inlemnad skrift med åtföljande ritning, ämnad att närmare beskrifva en af honom inventerad förbättring i byggnaden af rior, hvilande på principen af luftens cirkulation, så att vid torkningen all fuktighet afledes, utan att mötas af den kalla luft, som inkommer i rian, Hr Ekman förtydligade sedermera sin uppsats genom att demonstrera de framställda plantitningarne till sin invention, hvilken af frih. Kremer på teoretiska skäl ochaf br Stephani genom praktisk erfarenhet vitsordades. Den sednare, som haft tillfälle att försöka dess torkningsförmåga, hade ej allenast funnit, att grönvicker, hvilka infördes alldeles färska i rian, hastigt torkades, utan ock att bergad säd midt under vintern på 2:ne dygn grundligt preparerades. Löjtnant Kremer ville veta om röken, som man vid finska rior ansåg nödvändig, hade någon del itorkningen. Detta trodde ej br Ekman, som blott ansåg varm luft torkande, men inga fasta ämnen. Öfverstelöjtnant Stål deremot upplyste, att röken, såsom absorberande fuktighet, visserligen bidrog till torkningen, men att den ej derför vore nödvändig. Ville att den varmare luften, som hr Ekman inledt genom jernrör, skulle inkomma genom tegelrör, för att just ytterligare insupa fuktigheten. Hr Ekman fruktads, att tegelrören ej skulle bli starka nog, och förmodade att de upphettade jertrören nog skulle utdraga all fuktighet. Baron Kremer upplyste, att föken sjelf vore ett slags gödningsämne för säden, så att den deraf blefve fröbarare och bättre skyddad för mask.