vore detsamma som att uppgifva pund sterling till andra makters fördel, då det dock egentligen vore de, som bur sundstullen, under det Förenta Staterna sällan betalte mer än 200 dollars årligen til samma ändamål. På ett sådant offer vor Danmark för närvarande ej det minsta förberedt. Danmark måste anse uppsägandet ai ett vänskapsoch handelsfördrag från Ameri.Jkas sida som en hårdhet, dertill Danmark e gifvit den ringaste anledning; ja tvärtom kunde man anföra flera fall då danska regeringer återlemnat till amerikanska köpmän af dem erlagda tullumgälder, utan att de derpå haf det minsta anspråk, blott för att bibehålla den ömsesidiga vänskapen. Danska regeringen anser för omöjligt att inom den henne lemnade Janståndstiden efterkomma Förenta Staternas :I fordran, och svårligen torle densamma äfver tl på andra håll gunstigt upptagas. FRANKRIKE. Monitören för den 14 dennes innehåller den Ilag, som befullmäktigar finansministern att sl upptaga ett lån på 750 millioner francs, äfvensom den lag, i kraft hvaraf år 1856 140,000 man af 1855 års klass skola inkallas. ) I lagstiftande kårens möte den 14 föreläste presidenten ett kejserligt dekret, hvarigenom sessionen förklarades afslutad. Församlingen åtskildes under rop af lefve kejsaren ! Monitören för den 15 dennes innehåller dekretet rörande det nya lånet. -Det skall emitteras i en 474 9, ränta till kurs af 92!; med ränteberäkning från Mars månad och en treprocents ränta till 65!, med ränteberäkning från Juni. Genom denna intressekreditering reduceras 4,-procentslånets kurs till 89,46, 3-procentslånets till 63,27. Subskriptionen löppnas den 18 Juli och fortfar till den 29. Minimum för teckningen är faststäldt till räntor å 10 francs. Teckningar under 50 francs ränta äro icke underkastade någon reduktion. Sättet för inbetalningen går så till, att en tiondedel erlägges vid tecknandet, men återstoden i 18 månadtliga poster, hvilka taga sin början den 7 September. Teckningar ända till 1000 francs kunna diskonteras. Regeringen skall i Bordeaux ha upptäckt.en legitimistisk sammansvärjning. En förening af legitimister, hvilken kallade sig Unionx, hade gifvit sig en yttre anstrykning af ett välgörenhetssällskap, men sökt vinna arbetarne för grefven af Chambord och stått i hemliga förbindelser med carlisterna. De. främmande regeringarnes kommissarier ha, som Monitören berättar, ansett för sin pligt att tacka, prins Napoleon i-dess egenskap af president i expositionskomitån för det sätt, hvaruppå han uppfattat och utfört det kall han sig åtagit. De begåfvo sig derföre den 13 dennes i deputation till Palais Royal och öfverlemnade prinsen en af dem undertecknad adress, hvaruti jemte tacksägelserna yttras: Kejsarens stora tanke har sålunda blifvit förverkligad. Expositionen strålar nu i Frankrikes hufvudstad, åt hvilken den förlänar en ny glans. Den framställer en tafla af allt hvad Försynen skänkt oss i naturalster, samt af deras genom menniskor verkade omgestaltningar; den skall mäktigt bidraga till de sköna konsternas och näringaflitens framsteg samt till handelns befrämjande; hvilket städse utgjort ett föremål för kejsarens lifligaste omsorger. Prinsen tackade å sin sida för den honom öfverlemnade adress, och gjorde detta i den kejserliga komitns namn, hvilken häruti skulle finna den skönaste belöning för den svåra uppgift som ålegat densamma. Han bad hrr deputerade att tolka hans tacksamhet inför de länder de Topresentern och lofordade det mellan dem och honom städse fortfarande goda förstånd, hvilket han beständigt skulle bemöda sig om att bibehålla och öka. Ännu återstede för dem en gemensam stor uppgift, nemligen prisutdelningarne; härvid skulle de alla handla i andan af den rättvisaste och mest samvetsgranna opartiskhet, och sålunda på det mest lysande sätt bringa till verkställighet kejsarens tanke att allt fastare sammanknyta bandet emellan nationerna medelst sammanbringandet af deras händers verk. , Drottning Victoria skall: på sin resa till PaI ris endast åtföljas af prins Albert, deras barn och en svit af tre eller fyra personer. I Versailles göras redan förberedelser till en storartad fest till drottningens ära. Monitören meddelar följande upplysningar: Utaf. handlingar; som inkommit till krigsministeren, upplyses, att antalet af de på slagfältet omkomna eller i ambulancerna och hospitalerna till följd af sår, kolera eller andra sjukdomar aflidne krigare i orientaliska armån sedan dess afgång från Frankrike ända till den 1 Juni 1855, d. v. s. under en tidrymd af 13 månader, belöper sig till 14,205. (Antalet af de till följd af de sista drabbningarne i Juni omkomna är ännu icke med säkerhet bekant, men kan enligt redan ingångna uppgifter beräknas till högst 2300.) Dessa förluster äro i alla fall betydliga, och måste. djupt beklagas; men de äro långt ifrån le oerhörda siffror dem misstag eller illvilja sökt göra gällande hos allmänheten. I anedning af dessa öfverdrifter är det en pligt ör regeringen ått framställa sanna förhållanlet, hvilket redan i och för sig är nog smärtamt. Kabinettet i Turin hade funnit sig såradt leraf, att kejsaren i sitt sista trontal ioke ttrat ett ord om sin allierade, konungen af ;ardinien, och derföre genom sitt sändebud, tefve Villa Marina, hos härvarande regering ;esvärat sig; En artikel öfver piemontesiska rmen på Krim och general Lamarmora, inörd i Monitören och bestäml att ge satisaktion i afseende på dessa besvär, slutar med öljande ord: Förbundna i kriget, skola rankrikes, Englands och Sardiniens regerinar äfven vara det i underhandlingarne, då eden genom deras vapen blifvit tillkämpad. aror, ära, fördelar — allt skall delas, och ger man då i betraktande de smärtsamma ;rluster som kriget kostat de förenade häyrne, -så skola nödvändiot deriosnom då kand Id FF FR FF TN