Aftonbladet – 19 juli 1855, sida 1

STOCKHOLM. den 19 Juli, I den engelska tidningen Aas har Kossut tid efter annan författat artiklar rörande krigs frågan, hvari han med mycken stränghet be dömt de allierade regeringarnes politik oc! krigssätt. Den sista af dessa uppsatser, fört anledd af det nyligen i England cch på kor tinenten gängseblifna ryktet, hvartill någri mer eller mindre halfofficiella tidningars a tiklar gifvit anledning, nemligen att vestmaki terna efter Sebastopols intagande skulle in skränka kriget till ett fortfarande blokadtill stånd, innehåller några erinringar som ick torde finnas sakna bsfogenhet, man må fö Tigt tänka hvad man behagar om den b römde ungrarens revolutionspolitik, och hafva dorföre trott os8 göra våra läsare e nöje med dess meddelande. Artikeln lyd sålunda: ,Men må icke inbilla sig att Ssbastopolp förstöring eller hvilken annan möjlig fram gång som helst på Krim skulle kunna göri ett slut på kriget. Det är min bestämda öft vertygelse, att det är först då som det kom! mer att antaga en gigantisk karakter; då först, och knappt då ens, äro vi vid den egentliga början till slutet. Af Monitörens yttrande: och de från högre ort inspirerade Titiklarnb i Constitutionnel och Independanee få vi redah veta ej blott det, att vestmakterna sjelfvå Ye anse det troligt att Sebastopols intagande el ler hvilken annan framgång som helst p Krim kommer att medföra krigets slut; vi underrättas tillika om hvad som sedermera kommer att ske. Man berättar oss nemligen, att Frankrike och England derefter ämna bedrifva kriget på ett jemförelsevis temligen lätt sätt, reducera det till en simpel blokad och sedan vänta tills Ryssland, utmattadt genom dess afstängande från handelsförbindelsen med andra länder, anhåller om fred och är benäget att gå in på — hvad? Kors, de fyra punkterna naturligtvis! Jag uppfyller endast min ligt som hederlig karl, då jag varnar allmänbeen för denna skamliga, försåtliga och bedrägliga, plan. Må man lvgnt öfverväga följande omständigheter: Planen är grundad — först på den felsktiga föruträttningen att czaren skall helt undergifvet finna sig uti en sådan ställning, utan att tillgripa några verksamma medel at störa den ro som edra regeringar blindt hoppas få åtnjuta. Att blokera Ryssland är er annan sak än att blokera Athen. Rysslanc är icke Grekland. Glöm ej d tta. Czarer skall icke passift underkasta sig denna belägenhet, Han skall uppbjuda alla sina krafter för att tillintetgöra edra planer; och han kan åstadkomma mer än det drömmes om i e filosofi. Han kan ställa till mycket ondt: lAsien; han kan fundera v ett fälttåg mo IRhen; han kan upplösa många kuriösa alli anser; han kan taga sin tillflykt till åtskillig: