Aftonbladet – 18 juli 1855, sida 3

RÄTTEGÅNGSocn POLISSAKER. Då Schagerström-Sellingska målet åtar i gär förevar, hads Selling begärt få såsom vittnen uppkallade handlanden Tillgren, hamdelsbetjenterna Jönsson och Sjögren samt förut afhörde händelsbokhällaren Låstbom. Hr Tillgren var ej anträffad, och Sjögren var sjuk, men Jönsson och Låstbom voro tillstädes. Den sednare hördes först och ingaf samt tog på sin förut aflagde ed en skriftlig vittnesattest, hvaruti han förklarade sig vilja tillägga till sin förnt afgifna berättelse, att Schagerström i sistl. November anmodat honom försälja 3 balar kaffe af ett Större Parti, sora Han inköpt på kredit till 23 sk. per K af en grosshandlare, och att Låstbom äfven fullgjort detta uppdrag på så sätt att han 2f handlanden Tillgren derföre bekommit 21 sk. per . Vidare hade Låstbom sig bekant att Schagerström till Tillgren för rabatteradt pris sält åtskilliga andra partier varor omedelbart efter det han till högre pris: tagit dem på kredit hos grosshandlare, anmärkande Låstbom dervid särskildt ett betydligare parti torr fisk, 1 fat olja, som körts direkte från br Somelii nagasin till Tillgren och kostat 2 rdr 24 sk. kannan, men afyttrats för 2 rår 8 sk., stearinoch palmitinljus samt porslin m. m. Schagerström medgaf detta förhållande i allmänhet, men förklarade dels att han ej uppdragit Låstbom att sälja kaffet med större rabatt än !7, sk. pr C, dels att rabatten på åtskilliga af de andra varupriserna, säsom på torra fisken och stearinljusen ej varit så betydlig som Låstbom uppgifvit, erkännande dock Sehagerström att någon rabatt vid dessa transaktioner alltid lsamnats för kontant betalning. Föröfrigt upplyste Låstbom att Sehagetfström efter bodens emottagande af Selling sjelf städat upp varorna utan att dervid yttra något missnöje med eller göra nägon anmärkning emot den verkställda inventeringen. I Låstboms vittnesattest förekom en särskild punkt rörande ett sammanträffande d. 3 sistl. Mars emellan Lästbom oeh nu säsom ombud för da mellankomna parterna emot Selling uppträdande agenten Berggren, dervid äfven den ä kärande sidan förut afbörde kommissionären Hellström varit närvarande. Då Berggren vid ifrågavarande tillfälle frågat Låstbom om han visste och kånde omvittna nägot som bidroge till Sellings fällande, men Lästbom derpå svarat neja, så bade en tidning blifvit framtagen och derar uppläst en för Selling i yttersta grad kränkande artikel. Då Låstbom med anledning häraf hade varnat emot alltför svåra avgifvelser emot Selling, ifall sådana ej kunde bevisas, så hade agenten utbrustit: det gör ingenting; Schagerström har intet att förlora. Berggren : förklarade genast denna uppgift af vittnet för sanningslös och anmodade ett par gånger ordföranden att tillfråga Lästbom om han ville vidblifva hvad han vittnat i alla dess delar, hvilket också skedde, förklarande Lästbom bestämdt att allt hvad han i sin attest omtalat också verkligen så pagserat. Vid detta förbållande angaf Berggren Lästbom för att hafva brrit falskt vittnesmål, förmälande sig derpä hafva bevisen i sin hand och färdig att redan nu framlägga dem, ifall han haft nägra papper med sig, som han dock för tillfället saknade. Ordföranden tillfrågade na Berggren om ban betänkte ansvaret för en sädån ångifvelse emot ett vittne, och Berggren förklarade sig väl inse detta, men ville det oäktadt öfrerbevisa Lästbom om falskt vittnesmål. d ; Handelsbetjenten Jönsson hade egentligen ieke annat stt förmäla, ?n att han hört Schagerström oms ala att han ät bandlanden Tillgren till rabatteradt pris för kontant försålt en mängd varor som tagits på iredit hos grosshandlare, och att Schz erström förklarat sig på dessa transaktioner med Tillgren hafva örlorat betydligt, hvilket allt Sebagerström medgaf. RA a AT RR TR