Aftonbladet – 14 juli 1855, sida 2

jställde nu utskotten lika med grefve Sparre, , satt frågan om utfärdande af ny skogsordning ; måtte anses förfallen. i Uti Expeditionsutskottets förslag tillunderI dånig skrifvelse i ämnet intogs derföre eni dast första punkten af utskottenz förslag, såsom af tvenne stånd gillsd, nemligen en an, I hållan att ett på vetenskapliga grunder bygdt skogshushållningssätt måtte påbjudas å kronans samt boställens skogar, samt att samfällda skogar, som blifvit till menighetens dieposition upplåtna, och hvilka förblifva oskiftade, måtte ställas under tillsyn a? jägeribetjeningen tillika med af delegarne dertill utsedda ombuds; och i riksdagsbeslutet hänvisas : denna underdåniga skrifvelse. Hvad formfrågan vidkommer, kunna vi ej annat än biträda borgareoch bondeståndens mening, enär man, utan att på något sätt vilja träda konungens ekonomiska allmakt för nära, svårligen lärer kunna bestrida, dels att en zongl. proposition af flere skäl bör utgöra ett bättre initiativ i slika fall än enskildas förslag; dels att en sådan kunglig mening mera vinner än förlorar på att meddelas och diskuteras inom representationen; hvarigenom ock det moraliska bandet emellan regering och folk befästes. Hvad hufvudfrågan åter angår, finna vi ej mycket skäl att beklaga de undertryckta punkternas öde, med undantag måhända af stadgandet om -förhöjdt ansvar 3å väl för olofligt svedjande som för uraktlåtenheten att vid det lofliga iakttaga bygningabalkens föreskrifter, enär åtgärderna emot det missbruk, hvars stäfjande härmed afsågs, lätt kunna tillämpas, hvilket deremot ingatunda varit fallet med förbudet emot skogsprodukters afverkande under vissa år sedar :gendomen blifvit tillträdd, lika litet som med föreskriften om åliggande för enskilda skogsgare att besörja om återväxt. De ingrepp från statens sida i den enskildes dispositionsrätt, som dessa förslag innebära, kunna dessatom endast rättfärdigas under synpunkten af för handen varande eller tydligt hotande allmän nöd, som icke på annat sätt kau afvärjas. Att dylika ingrepp icke varit främmande för. den svenska lagstiftningen, ha vi i det föregående sett; deras fruktlöshet har vitsorprdats af de klagomål som genomgått tiderna. Det gifves emellertid lyckligtvis andra sätt att afvärja det redan för handen varande onda. Dessa äro exmligt vår åsigt först och främst borttagandet ur sjelfva lagstiftningen af stadganden, hvilka dels direkt befordia sköfling af egen skog, såsom t. ex. len abderitiska föreskrift i skiftosstadgan, som tillåter den som genom skifte mistat skogslott att densamma afverka, dels izdicekt befordra tillgripandet af andras, såsom le S af allmänna lagen, hvilka ställa nedbuggandet och bortförandet af annan mans 2gendom utom kriminallagen. Med allskyllig aktning fr andras öfvertygelser icke blott : politiska och ekonomiska frågor utan ock i mera komplicerade juridiska, synes oss dock ien förevarande så enkel, så fullkomligt löst :j mindre af den gudomliga rätten än af hvarje samhällsmedlems känsla, der denna ej blifvit vilseledd och depraverad af en förvänd lagstiftning, att vi ej förmå fatta huru rättslärda, praktiska jurister och upplysta representanter kunna motsätta sig den så kallade åverxans överflyttande till brottmålslagen. Det skäl man häremot anfört, nemligen att folket vant sig att ej anse handlingen brottslig, skulle ju med lika mycket fog kunna begagaas till en omflyttning af de handingar, dem sjette budordet och missgerningsbalken stämpla gom brott, om ej ur det förra åtminstone ar den sednare, till någon ekonomisk eller poisstadga, enär ostridigt folket länge vant sig stt betrakta öfverträdelser af nämde budord såsom ännu mindre brottsliga än dem som öra det sjunde. Näst dessa nu antydda m. 1. reformer i lagstiftningen anse vi en mera spridd upplysning i hithörande ämnen, ehuru ängsamt verkande, säkra:e leda till målet in direkta inskränkningar i den fria disporiionsrätten af enskild egendom. — Vi hoppas, att den nyligen af konungen nedsatta comiten skall, med all den insigt och nit man f densamma bar rätt att väata, uppfatta och utveckla den vigtiga frågan i alla dess många, le mest olika intressen rörande detaljer.